Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västergötland - Litt. - Västergötland—Göteborgs järnvägar - Västergötlands fornminnesförening - Västerhaninge - Västerhavet - Västerhejde - Västerlanda - Västerlandet, Occidenten - Västerljung - Västerlösa - Västerlövsta - Västermo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Västergötland—Göteborgs järnvägar—Västermo
657
Litt.: ”Svenska turistfören:s årsskr.”, 1924;
”Svenska turistfören:s resehandböcker. S. v.
Sverige” (1943); ”Västgötaland”, red. av H.
Schiller (1947); ”Natur i V.”, red. av P. O.
Swanberg och K. Curry-Lindahl (1951); ”V.
Bidrag till landskapets kulturhistoria och
naturbeskrivning” (1911 ff.). — C. Linné,
”Wästgöta-resa” (1747, nytr. 1928); ”Skaraborgsbygden”
(5 bd, 1919—36); M. Sjöbäck, ”V.” (1933); M.
Mannerfelt, ”Västgötavägar” (4 bd, 1938—52).
— ”V.” (1955; bildverk. Foto: E. Liljeroth; text
av flera förf.).
Västergötland—Göteborgs järnvägar från
Gårdsjö över Mariestad, Skara och Vara till
Göteborg med sidolinjerna Torved—Gullspång
och Tumleberg—Håkantorp, spårvidd o,89i m,
längd 260 km. Bandelen Göteborg—Skara, 135
km, med sidolinjen Tumleberg—Håkantorp, 12
km, öppnades för trafik 1899. Företaget inköpte
1903 Skara—Kinnekulle—Vänerns järnväg, 27
km, öppnad för trafik 1887, och 1909 Mariestad
—Kinnekulle (Gössäter) järnväg, 27 km, öppnad
1889. Mariestad—Gårdsjö, 39 km, byggdes av
V. och blev färdig 1909. Sidolinjen Torved—
Gullspång, 20 km, byggdes också av företaget
och öppnades 1916. V. förvärvade efter hand
även Lidköping—Skövde och Stenstorps järnväg,
Mariestad—Moholms järnväg,
Skara—Timmersdala järnväg och Trollhättan—Nossebro järnväg,
vilka förvaltades gemensamt med
moderföretaget. Samtliga V. tillhöriga järnvägar
förstatligades 1948. På bandelarna Skara—Timmersdala
(Dämman) och Tumleberg—Håkantorp nedlades
trafiken 1950, resp. 1953. Delen
Torved—Gullspång trafikeras ej f. n. — Litt.: M.
Mannerfelt, ”V. G. J.” (1948).
Västergötlands fornminnesförening bildades
1863 på initiativ av sedermera prosten Claes
Johan Ljungström. V. äger och administrerar
Västergötlands museum i Skara jämte
friluftsmuseet Fornbyn, vilkas saml. höra till de
största av de svenska provinsmuseernas. En av
C. Lindholm ritad museibyggnad invigdes 1919
och inrymmer jämte heminredning och folkkonst
V:s mycket rika kyrkliga saml. Bland de till
friluftsmuseet flyttade byggnaderna märkas
träkyrkan från Härjevad, klockstapel, flera
stugor från västgötska bondgårdar och torp, samt
Kråks herrgårdsbyggnad. V:s intendent var 1921
—37 Sanfrid Welin. Sedan 1937 är Gunnar
Ul-lenius intendent och samtidigt länets
landsantikvarie. V. utger sedan 1869 V:s tidskrift.
Västerhaninge, sn i Stockholms län, Sotholms
hd, på Södertörns östkust; 120,45 km2, 3,698
inv. (1955). Gammal kulturbygd med många
herrgårdar; i det inre Hanvedens högsta
skogsområden med Tornberget och Pålamalm
(se Södertörn). 2,870 har åker. Större
samhällen: Tungelsta (se d. o.) och Västerhaninge
(809 inv. 1951) med s. Stockholms läns folkhögsk.
Egendomar: Häringe, Berga, Ekeby m. fl. Årsta
havsbad vid Hårsfjärden. Medeltida kyrka
ombyggd efter brand 1831. Ingår i V. och Muskö
pastorat i Strängnäs stift, Södertörns kontrakt.
658
Utgör tills. m. Muskö storkommunen
Västerhaninge; i6i,ie km2; 4,055 inv. (1955).
Västerhavet, stundom använt namn på
farvattnen utanför svenska och norska västkusten,
d. v. s. Kattegatt och Skagerak. Vesterhavet
är det danska namnet på Nordsjön.
Västerhejde, sn på Gotlands v. kust,
Sten-kumla ting, närmast s. om Visby; 27,03 km2, 744
inv. (1955). Skogbevuxet och delvis odlat
platåområde med brant klintkust (Högklint, Korpklint)
mot havet. 559 har åker. I V. ligga Fridhem
samt Kneippbyn (se dessa ord). Egendom:
Nygårds. Kyrkan huvudsakl. byggd 1204.
Ingår i Stenkumla, V., Träkumla, Valls, Hogräns
och Atlingbo pastorat i Visby stift,
Medelkontraktet. Tillhör storkommunen Stenkumla.
Västerlanda, sn i Bohuslän, Inlands Torpe hd,
vid Göta älv; 71,00 km2, 1,300 inv. (1955).
Bergs-och skogsbygd (Inlandsryggen) i det inre,
bördiga dalterrasser utmed älven. 1,217 bar åker.
Egendom: Torskog (f. d. järnbruk). Kyrkan
delvis medeltida. Ingår i Hjärtums och V.
pastorat i Göteborgs stift, Älvsyssels s. kontrakt.
Tillhör storkommunen Inlands Torpe.
Västerlandet, O c c i de’n t e n, beteckning för
Europa el. för den europeiska kulturens
utbredningsområde över Europa och v. halvklotet i
mots. till österlandet (Orienten).
Västerljung, sn i Södermanlands län, Hölebo
hd, s. om sjön Sillen, Trosaån och Trosa; 99,01
km2, 948 inv. (1955). Slättbygd mellan Sillen
och Hållsviken, f. ö. skogs- och bergsbygd samt
skärgård. 1,842 har åker. Egendomar:
örbo-holm och Erikslund. Medeltida kyrka. På
kyrkogården v. Hallwylska gravmonumentet. Pastorat
i Strängnäs stift, Daga kontrakt. Tillhör
storkommunen Vagnhärad. — Litt.: E. Bohrn, ”V:s
kyrka” (1945).
Västerlösa, sn i Östergötlands län, Vifolka
hd, vid Svartån, på den bördiga östgötaslätten;
31,43 km2, 758 inv. (1955). 2,397 har åker.
Kyrkan uppf. 1796. Ingår i V. och Björkebergs
pastorat i Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs
kontrakt. Tillhör storkommunen Norra Valkebo.
Västerlövsta, sn i Västmanlands läns
Upplandsdel, Simtuna hd, ö. om Sala; 172,07 km2,
3,767 inv. (1955). Skogs- och jordbruksbygd
kring övre örsundaån och Enköpingsåsen. 4,671
har åker. I V. f. d. municipalsamhället Heby
(se d. o.), upplöst som municipalsamhälle 1953
(1,240 inv. 1953). Kyrkan härstammar från
omkr. 1465. Ingår i V. och Enåkers pastorat i
Ärkestiftet, Fjärdhundra kontrakt. Utgör tills.
m. Huddunge och Enåker storkommunen
Västerlövsta; 385,47 km2, 5,589 inv. (1955); i
Västmanlands ö. domsaga.
Västermo, sn i Södermanlands län,
Väster-rekarne hd, på n. stranden av Hjälmaren, v. om
Kungsörsåsen; 89,27 km2, 1,155 inv. (1955). Jämn
skogs- och jordbruksbygd, rik på moss- och
sandmarker. 2,598 har åker. Egendom: Arninge och
Värhulta. Kyrkan är urspr. medeltida. Ingår i
öja och V. pastorat i Strängnäs stift,
Väster-rekarne kontrakt. Tillhör storkommunen Västra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
