Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Historisk öfversikt af äldre försök att genomtränga isbältet på Grönlands östkust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
’ HISTORISK ÖFVERSIKT.
gått upp på isen och dragit upp sina båtar efter sig, men
fartyget och allt annat gods ha stannat kvar där och gått
förlorade. Några ha till och med, innan de uppnått land,
bott på isen 4 eller 5 dagar, men några längre.
»Dessa isar äro af underlig art. Stundom ligga de så
stilla som man kunde vänta, med stora bukter och fjordar
emellan sig; men stundom är deras fart så stark och häftig,
att de ej röra sig långsammare än ett fartyg som har god
vind, och drifva de lika ofta mot som med vinden. I detta
haf finnas ännu andra isar, som äro af en annan skapnad
och som grönländarne kalla fall-jöklar (fall-jökla)* De likna
höga berg, som resa sig upp ur hafvet, och blanda sig icke
med andra isar, utan stå för sig själfva.»
Denna beskrifning är så trogen, att den ännu i dag
kunde göra tillfyllest. Man ser däraf tydligt, att
isförhållandena i Grönlandshafvet och Danmarkssundet voro desamma
då som nu, och påståendet, att det af våra sagor skulle
framgå, att de då varit helt andra, är ogrundadt. »**
En kort tid sedan Kongespeilet skrefs började
förbindelsen med Grönland småningom upphöra, de norska kolonierna
förföllo, och den förvärfvade kännedomen om de grönländska
förhållandena glömdes.
Minnet af Grönland har dock alltid bibehållit sig, och
under de dansk-norska konungarne efter medeltidens slut talas
det ofta om att utsända fartyg för att söka återfinna det
förlorade »norska skattlandet». Under Kristian II var det
sålunda åter mycket tal härom, sedan den norske ärkebiskopen
* Isberg.
** Att isförhållandena i Danmarkssundet under medel liden voro
desamma som nu, framgår för öfrigt tydligt af en isländsk saga, där
det berättas, att en isländing steg upp på fjället för att se, om isen
ville lossna från land. (Mig meddeladt af professor G. Storm.) Isen
gick sålunda äfven den tiden ända in till land på Island.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
