Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Norr ut längs kusten. Möte med eskimåer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESKIMÅERNAS RÄDSLA FÖR JÖKLAR. 279
Vare härmed huru som helst, visst är, att Puisortok ej
förtjänar sitt dåliga rykte. Han är en tämligen obetydlig jökel,
och, som jag sedermera upptäckte, är han sannolikt en
lokaljökel, liggande på en bergrygg, som genom en snöfyld dal
på insidan synes vara skild från den egentliga inlandsisen.
Detta är äfven orsaken till, att han har en så obetydlig
rörelse. Garde fann hans hastighet utgöra 2 fot på 24 timmar.
Redan hans form och starka lutning visa, att han är lokal.
Det enda märkvärdiga med honom är, att han på en
så lång sträcka stöter till hafvet. Garde angifver hans bredd
till f mil, och denna beräkning synes vara riktig. Häruti
har man väl, såsom Garde äfven antager, att söka orsaken
till eskimåernas rädsla för denna jökel. Då han når ända
ut till hafvet utan någon skärgård framför sig, måste de
nämligen på sina färder upp och ned längs kusten gå alldeles
under honom.
I allmänhet äro eskimåerna rädda för att färdas under
jöklar, och detta är ju heller icke så underligt, då jöklarna
ofta kalfva eller mindre isstycken falla ned ifrån dem, och
dessa lätt kunna träffa förbifarande. Befinner sig en båt
utanför en jökel i det ögonblick han kalfvar, skall han
säkerligen i de flesta fall vara räddningslöst förlorad. Ty äfven
om han icke direkt träffas af nedstörtande ismassor, så sättes
dock vattnet i en så våldsam rörelse och kastas de drifvande
isstyckena och isflaken så våldsamt emot hvarandra, att det
vill en ren lyckträff till att komma undan med lifvet.
De flesta större isjöklar ligga emellertid innerst i trånga
fjordar, som de själfva under tidernas lopp utgräft med sin
starka utåtskridande rörelse, under hvilken de föra massor
af sten, grus och siam med sig ut i hafvet. Längst in i
dessa fjordar komma eskimåerna sällan. Det är således ej
nödvändigt för dem att färdas under dessa jöklars väldiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
