Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Ett eskimåläger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282 ETT ESKIMÅLÄGER.
som erinrar om deras eget lefnadssätt, såsom tält, båtar och
dylikt. Dessa äro dem nämligen icke så fullkomligt
främmande som de många andra saker vi ha med oss, och de
ha därför ett skarpt öga för allt, hvad vi i detta hänseende
ha bättre eller sämre än de. Sålunda kunde de fullt beundra den
snabbhet, hvarmed vi uppslogo vårt lilla tält, hvilket var
långt mindre än deras stora och
svårhandterliga skinntält, men å
andra sidan heller icke så varmt
som dessa.
Våra kläder voro naturligtvis
äfven föremål för deras
uppmärksamhet; i synnerhet tycktes
lapparnes dräkt sysselsätta dem. De
höga, fyrkantiga mössorna med de
fyra uppstående hörnen, och deras
vida, skjortliknande koftor med
röda och gula kanter voro något
ytterst märkvärdigt; men ännu
märkvärdigare blef det, när de på
aftonen visade sig i sina
renskinns-päskar. Då måste alla bort och
känna på dem och rycka i håren
på detta underliga skinn, som de
aldrig sett maken till. Ty det var
ju icke själskinn, icke björnskinn, icke räfskinn. Skulle det
möjligen vara hundskinn? Och de pekade med det samma på de
tjutande hundarna. Men nej, heller icke det, och därmed var
deras fantasi uttömd. Balto slog upp sin språklåda och gjorde
några betecknande åtbörder med händerna upp öfver
hufvudet för att såmedels antyda renens horn; men här stod deras
förstånd stilla. Någon ren hade de tydligen aldrig sett. Han
En eskimågosse från Kap
Bille.
(Efter fotografi.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
