Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Vidare norr ut längs kusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 VIDARE NORR UT LÄNGS KUSTEN.
-ordning igen, och vi kommo icke heller denna gång i drift.
Med ansträngande af alla våra krafter arbetade vi oss sakta,
men någorlunda säkert mot land.
Då vi härunder kommo intill ett isflak, hoppade
Dietrichson med fånglinan i hand upp på det för att draga båten
längs kanten, men märkte i hastigheten ej, att han hoppade
in på en ihålig utstående iskant, som brast under honom,
så att han föll hufvudstupa i vattnet. Detta var visserligen
ingenting ovanligt ibland oss, men i ett olämpligare
ögonblick kunde det ej gärna skett. Men med den raskhet och
själsnärvaro som utmärkte honom kom han strax upp igen
och fattade genast, äfven som vanligt, utan att låta bekomma
sig, fånglinan och drog nu fram båten. Arbetet höll honom
visserligen varm, men det var knappast behagligt att i den
bitande vinden arbeta i dessa genomvåta kläder. Men sådant
tycktes aldrig besvära Dietrichson.
Äfven det flaket kommo vi förbi; men nu hade vinden
ökat så mycket, att det var nätt och jämt vi klarade oss,
litet till och vi skulle ohjälpligt kommit i drift. Roddarne
skötte emellertid beundransvärdt de årstumpar vi hade. Då
skulle Dietrichson med en båtshake bära af från ett isflak,
men i det samma han stötte till, sprang äfven denna, och
han hade så när på nytt gått öfver bord. Det var en
sällsynt otur som den dagen förföljde oss.
Slutligen kommo vi in i lugnare farvatten under berget
och nådde nu snart land, dit Sverdrups båt kommit något
före oss. Här åto vi middag och togo oss en liten hvila,
som vi nog kunde förtjäna. Och så fortsattes åter färden,
men det blåste nästan lika hårdt, och då vi förbi sydspetsen
af JJmanarsuak åter kommo i någorlunda isfritt farvatten,
möttes vi af en krabb och obehaglig sjö från den norr ut
liggande fjorden. Oaktadt det efter våra vanor ännu var mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
