- Project Runeberg -  På skidor genom Grönland /
326

(1890) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Otto Wilhelm Ålund With: Andreas Bloch, Thorolf Holmboe, Eivind Nielsen, Erik Werenskiold - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Nytt sammanträffande med eskimåer. Bland isberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

326 NYTT SAMMANTRÄFFANDE MED ESKIMÅER.

i berget, kunde vi- se dem springa allt hvad de förmådde.
Det tycktes nästan uteslutande vara kvinnor och barn. Den
sista vi sågo var en kvinna, som dykte in i det enda
synliga tältet; men hon kom snart ut igen med ett skinnbylte
i armarna och kilade som en kanin efter de andra uppåt
fjällsidan; de sågo allt mindre ut. Slutligen stannade dock
några kvinnor långt in på en bergkam för att nyfiket
betrakta oss.

Vi rodde emellertid in mot tältet; men det enda
lefvande vi kunde upptäcka var en hund, som låg framför
tältdörren, märkligt nog utan att tjuta. Oaktadt vi ej ville
dessa människor något, tyckte vi dock ej om att resa vidare
utan att ha öfvertygat dem om vår oskadlighet. Vi
tecknade till dem, vi ropade all den grönländska vi kunde, men
allt förgäfves: de stodo alltjämt och stirrade på oss.
Slutligen syntes dock en af kvinnorna ej längre kunna motstå
våra inbjudande vinkningar: hon kom sakta och försiktigt
närmare och en annan följde ett stycke efter. Småningom kommo
de inom hörhåll, hvilket ju icke hjälpte oss synnerligt, då vi
ej hade mycket att säga dem; men det var dock så nära,
att de tydligen kunde se vår vänliga uppsyn och våra
lugnande åtbörder, i det vi visade dem några tomma blecklådor,
som vi ville förära dem. Den frestelsen syntes vara allt för
stark; de sågo förlägna ut.

Då visade sig plötsligt en man på scenen, och nu
fingo de mod, så att de kommo nästan ända ned till
strandbrädden, där de stannade, medan vi lågo i våra båtar.
Vi sågo på hvarandra, medan de, med karlen i spetsen,
uppstämde det vanliga råmandet. Han såg ut som en
ond tjur där han stod, oaktadt hans tankegång
säkerligen var den spakast möjliga. På öfverkroppen hade han
en anorak af bomullstyg och på hufvudet en kajakmössa af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 17:37:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgronland/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free