Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Vi lämna östkusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ojämn is.
413
På ett och annat ställe var väglaget så pass godt, att vi
kunde draga en kälke hvar, med undantag af Sverdrup och
mig, som med den tyngsta gingo i spetsen för att visa vägen.
Regnet hade tydligen hjälpt oss till bättre före, ty snön hade
blifvit fastare och till en del bortsköljd från isen. Vi sjönko
visserligen ännu djupt ned, men ville det blott frysa på, skulle
det bli utmärkt. Ytan var emellertid fortfarande ojämn, och
Balto säger i sin beskrifning om den:
Tre dygn i tältet.
(Teckning af B. Nielsen.)
»Den 20:e (skall sannolikt vara den 22:a) blef
inlandsisen förfärligt ojämn; han var som stora vågor på hafvet,
och det var förfärligt att släpa kälkarna upp på dessa vågor,
och när man skulle ned igen kommo isstycken rullande ned
öfver en. Tåget, som vi drogo kälkarna med, pinade axlarna
så, att det kändes som de voro brända.»
Omkring 8-tiden på aftonen såg det ut som det ville
klarna, och då vi togo för gifvet, att det i sådant fall skulle
frysa på, gjorde vi strax halt och slogo upp tältet, för att
hellre vänta, tills föret blefve hårdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
