Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Segling öfver inlandsisen. — Land! Land! — Den första vattendrycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468 segling öfver inlandsisen.
Jag hade ej ränt långt, förr än jag hittade yxan, som
jag sökt göra fast. Ett stycke till, och ett mörkt, denna
gång fyrkantigt föremål skymtade fram genom snötjockan.
Det var en blecklåda, innehållande den dyrbara
köttpulver-chokladen. Nu bar det af ett långt stycke med chokladlådan
under ena armen och isyxan och skidstafven under den andra.
Men så framskymtade åter flere mörka föremål på en hög
drifva ett stycke fram. Denna gång var det en mig tillhörig
pelströja samt ej mindre än tre pemmikanlådor som lågo
kringströdda öfver snön. Det var mer än jag kunde reda
mig med. Här var alltså ingen annan råd än att sätta sig
ned och vänta på undsättning.
Där jag satt kunde jag nu se hela vårt stolta fartyg
och seglet endast som en liten fyrkantig lapp långt, långt ned
på slätten. Det ilade ännu bort i samma riktning. Men där
vände det ändtligen upp i vinden, solen blänkte i blecklådorna,
och seglet föll. Så kom Kristiansen rännande, och en stund
därefter de tre andra seglande så att det rykte om dem. De
måste nu taga ett par af våra saker; men som vi skulle
lägga dem på lasten, upptäcke Balto, att äfven de hade mist
tre pemmikanlådor. Det var för mycket värdefull mat, och
de måste tillbaka för att leta efter dem.
Emellertid rände Kristiansen och jag utför till Sverdrup,
hvilken vi snart upphunno. Och här väntade vi nu på de
andra, hvilket i den genomträngande blåsten och utan något
skydd var ett tarfligt nöje. Sverdrup berättade, att han seglat
friskt undan, att det hade gått utmärkt, och han trodde sig
ha oss båda bakpå. Seglet hindrade honom ju att se något
akter ut. Sedan han på det viset seglat en lång stund, föreföll
det honom litet underligt, att det var så tyst bland
passagerarne där bakpå. Han började en konversation, men fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
