Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Ned mot Ameralikfjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498 . ned mot ameralikfjorden.
tillhåll för dessa fåglar. Möjligen var det en vanlig
hviloplats under flyttningen, hvilken, i synnerhet om hösten, då
sjöarna äro öppna, går längs inlandsisens rand.
I leran funnos också, liksom öfverallt på vår väg där
spår kunde fästa sig, massor af renspår, somliga ej mer än
ett par dagar gamla; men de pekade alla nedåt fjorden.
Jag behöfver knappast säga, att jag hade ögonen med mig.
De irrade oafbrutet längs de bruna fjällsidorna, som omgåfvo
oss på alla sidor, men fruktlöst: ingen af de hornprydda
varelserna visade sig. På södra sidan om sjön, som vi kallade
Gåsdammen, slogo vi oss ned i den höga ljungen för att äta
vår middag. Det var en strålande vacker dag; solen sken
varmt, himlen hvälfde sig klar och blå öfver oss, och rundt
omkring var det. vackraste landskap en jägare kunde önska
sig. Det måste vara ett verkligt eldorado litet tidigare på
året, då renarne äro här i massor och vildgåsen skriker
längs stränderna, sannolikt i kapp med änder, snäppor och
en mängd andra vattenfåglar.
På aftonen tältade vi på en slätt vid en liten sjö,
omgifven af den präktigaste ren mark med sakta sluttande bruna
ljungbackar. Vår hare kokades i en gryta, förfärdigad af
en spritkanna. Just som vi skulle gripa oss an, stjälpte
grytan omkull, och all soppan gick förlorad. Men haren
räddades dock och fördelades emellan oss.
Af en sådan dvärg blef det naturligtvis mer än lofligt
litet på hvar lott, men det lilla vi fingo smakade orimligt
godt. Färskt kött var någonting ovant; i synnerhet var det
lätt att tugga i jämförelse med den hårda pemmikanen, hvilken
för skröpliga tänder var nära på omöjlig att få ned, äfven
om man, såsom Sverdrup och jag, de sämst utrustade i det
hänseendet, alltid sökte ut det mjukaste. Ljungbrasan flam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
