Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Sjöresan i segelduksbåten. — Ankomst till Godthaab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raskt framåt.
519
Hela förmiddagen höllo vi stark fart, nästan utan att
hvila. Hela det stycke, vi då rodde, stupade stranden så tvär-
o
brant ned i sjön, att det endast på ett par ställen var
möjligt att komma i land. Vid middagstiden närmade vi oss
till vår öfverraskning fjordens mynning. Då vi här funno
en udde med en vacker slät strand, lade vi i land. Stället
tycktes vara en omtyckt lägerplats, ty där sågos stenringar
efter åtskilliga eskimåtält, och massor af själben och dylikt
lågo strödda rundt omkring på alla håll.
Vår glädje öfver att ha hunnit så långt kände inga
gränser. Den gick nästan till öfvermod. Det kunde knappast
vara långt kvar till Godthaab, och af den orsaken åto vi en
middag, som till och med öfvergick gårdagens; vi hade ju
nu ingen anledning att spara längre. Vi smorde kråset med
den finaste anrättning vi ännu haft på resan. Första rätten
var »frutte di mare», d. v. s. sjöborrar (Strongylocentius
drøbakiensis), som jag i stora massor samlat på stranden
strax bredvid. Deras äggstockar smaka ypperligt, nästan som
■ostron. Därefter kom måse och teist med fågelsoppa, med
riklig tillsats af ärtkorf och bröd, och så stora kvantiteter
smör och bröd, och för den som ej dagen förut ätit sig
mätt på kråkbär, fanns det öfverflöd på sådana till desert.
Jag vet, att vi hade någon svårighet att komma ut i båten
igen, och det var endast med ansträngning jag kunde luta
mig framåt och fatta årån. När jag hädanefter ville ha
Sverdrup i riktigt godt humör, behöfde jag blott nämna vår
middag på den stora tältplatsen vid Ameralikfjorden.
Till vår förvåning fingo vi nu också medvind. Lyckan
var oss märkvärdigt huld den dagen, och trots våra väl fylda
magar gick det på eftermiddagen med ganska god fart. Den
enda mörka punkten i vår tillvaro var nu de orimligt smala
pinnar, vi sutto på. Det värkte i den närmast liggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
