Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Dagboksanteckningar från Sardlok och Kangek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o 6 dagboksanteckningar.
Godthaab. Det var en ovan motion för armarna, liksom
den tvungna ställningen i kajaken med de rakt utsträckta
benen verkade helt tröttande på den ännu oöfvade. När det
led fram på eftermiddagen, var det därför ej utan längtan
jag tänkte på Sardlok. I Joel hade jag emellertid, som läsaren
vet, en munter följeslagare. Än sjöng han visor — allt jämt
»muntre kopparslagaren» — än berättade han en mängd
obegripliga saker om de ställen vi foro förbi; än gjorde han,
när han såg en ejderflock komma flygande, oerhörda
ansträngningar för att i tid få bössan upp ur kajaken; häri
lyckades han också verkligen en gång, men då sköt han
bom, ty han var ingen mästerskytt. Än skrek han, att han
måste i land, och så rodde han allt hvad han förmådde in
mot land för att länsa kajaken, som var till hälften fyld med
vatten. Den var nämligen, i likhet med allt som tillhörde
den mannen, i ett mycket dåligt skick och läckte obarmhärtigt.
»Aftonen var mörk. Sadlen och de andra topparna
stodo hotande och stängde för östra sidan af fjorden. Men
öfver oss tindrade stjärnehvalfvet med strålande glans, och
medan vi rodde tysta vid hvarandras sida, hördes intet annat
ljud än plasket af årorna och vattnets strömmande utmed
kaj åkens sidor.
»Ändtligen och just som vi svängde om en udde, tindrade
ett vänligt ljus oss till mötes från land, och vi voro framme.
Doktorn hade kommit en stund före oss. Att krypa genom
gången, komma in i dessa små rum samt bli mottagen och
omhuldad med eskimåisk gästfrihet har sitt eget behag.
»Det är hos den gamle kateketen Johan Ludvig jag tagit
in och nu uppehåller mig. Utom honom och min ringa person
bo här hans hustru, en dotter och en ung son. Johan
Ludvig berättade mig med synbar stolthet, att hans farfar
varit en norrman, känd för sin otroliga styrka. Själf har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>