Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg: Expeditionens vetenskapliga resultat - I. Grönlands geologiska historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNLANDS GEOLOGISKA HISTORIA. 633
Gå vi högre upp genom lagerföljden till atanelagren med
deras 177 arter, finna vi, att floran här undergått en betydlig
förändring. Af 96 arter från fyndorten vid Nedre Atanikerdluh höra
ej mindre än 57 till dicotyledonerna. Det är löfträden som nu
gjort sitt inträde i massa: fikonträdet, lagern och andra sträckte
den tiden sina grenar öfver den grönländska jorden. Ormbunkarna
äro mer trängda i bakgrunden och uppträda vid Atanikerdluk med
14 arter, barrträden äfven med 14, cycadeerna med 4 arter. Ännu
låter intet märkbart aftagande i temperatur med säkerhet uppvisa sig.
Komma vi upp till patootlagren, ha cycadeerna försvunnit;
barrträden uppträda med 18 och dicotyledonerna med 69 arter, så
att dessa utgöra mer än hälften af växterna. Det är nu ekarna
med 7 arter och platanerna som oftast förekomma, därnäst björk,
lönn, fikon, valnöt, lager. Här finnas arter som särskildt tillhöra
den tempererade zonen, men vid deras sida äfven tropiska och
subtropiska former, så att floran i dessa lager häntyder på en
temperatur, snarlik den som härskade under kome- och atanelagrens
bildning, 0111 än något lägre.
För tertiära växter känner man i Nordgrönland 20 fyndorter,
och från dessa ha erhållits 282 arter, af hvilka 31 tillhöra
kryptogamerna och 251 blomväxterna. Bland de senare förekomma,
enligt Heer, af barrträd träskcypresser, mammutträd, bredbladiga
gingko, tall- och granarter. Och ännu talrikare äro löfträden.
Då funnos ej blott poppel, björk, alm, platan, ask, lönn, bok och
kastanj, utan äfven en utomordentlig rikedom på ek och valnöt.
Därtill kommo 4 lager-, 3 ebenholts- och 6 magnoliearter och 2
arter af solfjäderpalmen (?). Att det på dessa tider ej heller saknats
uppåtsträfvande slingerväxter, visa 2 vinrankarter och 1 smilax.
Jämföres nu denna yppiga rikedom med det nuvarande
Grönlands torftiga flora, hvilken ej har ett enda träd, blir skilnaden i
sanning slående. Det är en flora alldeles olik hela den nuvarande
arktiska, och vi måste gå 20 till 25 breddgrader längre mot söder
för att i Europa, Nordamerika och Asien finna en liknande växtvärld.
Heer har häraf slutit, att årstemperaturen på vid pass 700
n. br. i Grönland under tertiärtiden ej kan ha varit lägre än
-j- 12° C. Professor Nathorst, den störste nu lefvande
auktoriteten för tertiära växter, anser emellertid denna temperatur
möjligen något för hög, ty de blad Heer antog för att vara palmblad
äro det helt säkert icke. Härtill kommer dessutom, säger han,
att Grönlands tertiärflora icke, som Heer antager, tillhör en enda
horisont, utan flere, och man gör bäst att skilja den grönländska
tertiärflora, som fanns fore basaltlagrens bildning, från den som
fanns under denna. Båda tiderna ha säkerligen flere arter
gemensamma, men basaltfloran saknar redan alla de arter Heer anför såsom
särskildt talande för ett varmare klimat. Men om också den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
