Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - Gotlands bildstenar. En märklig förhistorisk monumentgrupp, av Sune Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILDSTENAR
GOTLANDS BILDSTENAR.
EN MÄRKLIG FÖRHISTORISK
MONUMENTGRUPP.
Bland de minnesmärken, som äro ägnade att
belysa förhållandena i Norden under
förhistorisk tid, intaga Gotlands bildstenar en
framträdande plats. Studiet av dem inleddes av
bröderna P. A. och Carl Säve. Sedermera
samlade Gabriel Gustafson och Fredrik Nordin i
samverkan med tecknaren Olof Sörling ett rikt
material för den publicering av alla nu kända
bildstenar, som inom kort väntas i Kungl.
Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens
monografiserie. Här återgivna fotografier äro
samtliga utförda av Harald Faith-Ell för
nämnda publikation.
Den märkliga, för hela Norden hart när
enastående monumentgrupp, som Gotlands
bildstenar utgöra, spänner om ungefär sju sekler —
fr. o. m. 400-talet t. o. m. 1000-talet e. Kr.
Otvivelaktigt stå de yngre stenarna i beroende av
de äldre. Något fullständigt avbrott i
kontinuiteten har sålunda under angivna tidslängd
knappast förekommit. Likväl är det till tre
förhållandevis korta epoker, som det största
intresset samlar sig vid studiet av bildstenarnas
historia. Dessa epoker skapades av
generationer, som uppenbarligen älskat att åstadkomma
både i proportioner och i konstnärligt
avseende framstående monument och som anförtrott
arbetet med dem åt dugande män. Mellan
dessa epoker — som naturligtvis också gåvo
upphov till åtskilliga oansenligare monument
— ligga två vida långvarigare mellanskeden,
då intresset för konstnärliga prestationer
åtminstone på detta område var skäligen klent.
Man nöjde sig då vanligen med »dvärgstenar»
och överlät utförandet åt mindre erfarna,
oftast ganska slentrianmässigt arbetande män
utan större konstnärliga aspirationer.
Den första stormonumentgruppen torde vä-
sentligen tillhöra 400-talet och början av
500-talet. Då åstadkommos märkligt nog de i
tekniskt avseende mest fulländade av alla
bild-stensmonument. När ett sådant var som
präktigast, bestod det av en tämligen vid (grav-?)
kulle, begränsad av en obruten rad liggande
kalkstenshällar, vilkas översidor voro prydda
med e]l omsorgsfullt utförd bård längs
hällarnas väl tillhuggna ytterkant. Från den sålunda
avgränsade högens krön reste sig en eller,
sannolikt ej sällan, två kanske ända till 2 m
höga kalkhällar, de egentliga bildstenarna. I
begynnelsen tyckas dessa resta hällar — vilkas
smalsidor alltid äro väl avjämnade — ha varit
rent rektangulära, men vanligen har deras
kontur förändrats genom att överdelen blivit
elegant utsvängd. Likt smalsidorna kan även
den rikt ornerade godsidan ha blivit behuggen
(och avslipad), men vanligen hai- man förstått
välja hällar med en av naturen slät bredsida.
En drygt 1 cm bred skråkant skiljer godsidan
från de planhuggna smalsidorna. En så
omsorgsfull stenteknik, som vi här möta, återfinnes
ej ens på 1000-talets ofta under kristet
inflytande utförda monument. Utan tvivel bero
400-talsmonumenten på erfarenheter, som deras
tillverkare inhämtat under tidigare verksamhet
i romerska stenhyttor.
Ett dylikt 400-talsmonument, varpå den från
Vallstenarum stammande hällen (bild 2) ger
ett exempel, får ornamentalt sin prägel främst av
den stora centralt placerade rundeln, eventuellt
åtföljd av två smärre strax nedanför. De säkert
utförda virvel- eller spiralmotiv, som fylla
rundlarna, och bårdernas gärna starkt
geome-triserade rankmönster etc. finna goda
motsvarigheter inom 400-talets praktfullaste
metallarbeten ur grav- och skattfynd, vilka även de
utan tvivel bero av det just under nämnda
sekel särskilt starka inflytandet från det
romerska kulturområdet. Också på dylika
metallföremål kan man emellanåt iaktta samma
egendomliga kontrast som på Vallstenarum-
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
