- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
31

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - John Ericsson i England 1826-39, av Erik Hylander - Finlands militära ledning omorganiserad, av C. A. E.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det förefaller oss ofattbart, att John
Ericsson kunde prestera ett så intensivt arbete och
tillika förvärva ett så vidsträckt förtroende,
allt under det hans ekonomi katastrofalt
försämrades. I en av honom själv, sannolikt i
oktober 1829, uppgjord tablå upptagas
skulderna till över 4,500 pund sterling, vartill
troligen kommo borgensförbindelser att döma av
tillskriften: »De Tolf Tusende teknade må icke
upräknas emedan de förorsaka magplåga». I
början av 1832 hade hans skulder vuxit till
14,750 pund, vilket visar det ekonomiska
resultatet av sex års uppfinnarverksamhet i
England.

Han fick nu tillbringa åtskillig tid i Londons
bysättningsfängelser, första gången från maj
1832 till början av 1833 i det mera fashionabla
Kings Bench, andra gången 1835 i det enklare
»The Fleet». Då han ej var affärsman, ägde
han ej möjligheten att genom konkurs göra sig
kvitt fordringsägarna, och när han äntligen blir
en fri man, är han stämplad som insolvent och
avstängd från alla utsikter att göra växlar.

Under fängelsetiden spekulerar han på nya
uppfinningar och söker genom att sälja
patenten få medel att hålla fordringsägarna på
avstånd. Det är nu (1835) han gör utkastet till
den s. k. gåsfotspropellern för framdrivning av
fartyg. Den motsvarar dock ej förväntningarna,
men hans försök med propellrar i form av
roterande skruvytor ge bättre resultat.
Visserligen gingo hans försök att få propellern
introducerad i brittiska marinen om intet. Den
skildring hans biografer givit av amiralitetslordernas
provtur med propellerfartyget »Francis
B. Ogden» är måhända väl kostlig för att
vara fullt sannfärdig; troligt är, att den
amerikanska animositeten mot det konservativa
England färglagt historien. I handelsfart kom
emellertid Ericssons propeller till praktisk
användning 1838, då ångfartyget »Novelty» sattes i
trafik mellan Manchester och London som det
första propellerdrivna handelsfartyget i världen
(jfr uppsats av F. Gutsche i Technikgeschichte,
bd 26, 1937). Ångfartyget »Robert F.
Stockton», en järnskonare av 70 fots längd, som
den 13 april 1839 avgick från Gravesend och
den 29 maj ankom till New York, drevs av
hans propeller, som efter detta hårda prov slog
igenom. I november reste han själv till
Amerika, och därmed började en ny och lyckligare
period i hans liv.          Erik Hylander.


Finlands militära ledning
omorganiserad.


Frågan om den finska krigsmaktens högsta
ledning har aktualiserats genom ett regeringsförslag
om en fullständig omorganisation, som
antogs av riksdagen sista dagarna i november
1937. Enligt hittills gällande organisation
handläggas krigsmaktens förvaltningsfrågor inom
försvarsministeriet. Någon motsvarighet till de
svenska centrala militära förvaltningsorganen
finnes sålunda icke. I militärt avseende står
hela försvarsväsendet under ledning av en
befälhavare för krigsmakten, f. n. generallöjtnant
H. Österman, vilken lyder direkt under
presidenten. Befälhavaren för krigsmakten biträdes
närmast av generalstaben, som sålunda är
gemensam för de tre försvarsgrenarna. Av dessa
stå sjöförsvaret och flygvapnet under var sin
chef, i det senare ingår även luftvärnet.
Arméns truppförband lyda under en armékårchef,
som är underställd befälhavaren för krigsmakten.
Dessutom lyder under denne befälhavare
den s. k. territorialorganisationen, omfattande
organ för de värnpliktigas inskrivning och
utbildning under repetitionsövningarna. Inom
denna organisation skall jämväl mobiliseringen
av fälthärens huvuddel äga rum, varvid den
frivilliga men statsunderstödda
skyddskårsorganisationen utgör en kärna. Skyddskårerna
ledas av en befälhavare, som är direkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free