Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - Karl XII:s död. Senaste undersökningar avvisa teorin om lönnmord, av Gustaf petri - Paul Karrer. Nobelpristagare i kemi 1937, av H. von Euler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARRER
periment i syfte att nå en
fullständig och definitiv
lösning av problemet i hela dess
vidd. Det gällde alltså
närmast att klarlägga den verkan
en muskötkula vid olika
hastigheter åstadkom i ett
människohuvud. Om man fick
ungefär motsvarande verkan
till den, som kunde
konstateras i konungens huvud, skulle man med
kännedom om kulans hastighet kunna avgöra om
skottet lossats på nära håll eller icke.
Förutsättningen för att dessa försök skulle
kunna utföras var, att man ägde en ingående
kännedom om muskötens ballistiska
egenskaper. Därför förskaffade man sig genom
vapentekniska och ballistiska forskningar samt på
experimentell väg uppgifter om muskötkulans
hastighet på olika skjutavstånd samt vilken
krutmängd, som erfordrades för att man på så
nära håll, att säker riktning blev möjlig, skulle
kunna erhålla en hastighet på kulan,
motsvarande den vid skott på längre håll.
Ovannämnda arbete har utförts av överstelöjtnant
Th. Jakobsson och major F. Odenrick.
Doktor Gustaf Hultquist har sedermera
genom en serie skjutförsök mot olika föremål
fastställt, att en muskötkula på grund av sin
stora genomträngningsyta har en
utomordentligt stor förödande verkan vid hög hastighet.
I likhet med 1859 års undersökningskommission
ansåg han sig därför kunna påstå, att den
dödande kulan måste ha haft en tämligen ringa
hastighet genom konungens huvud. Detta
bestyrkes även genom den lilla utgångsöppningen
i högra sidan av konungens huvud. Att
ingångsöppningen är avsevärt större än
utgångsöppningen finner sin förklaring däri, att en flik
av konungens hatt av kulan pressats mot
tinningen och sålunda åstadkommit ett hål, flera
gånger större än kulans diameter.
På grundval av dessa iakttagelser gör också
Skottsåret i vänstra och högra tinningen.
doktor Hultquist gällande, att kulan icke kan
ha avskjutits med full krutladdning på nära
håll. Däremot anser han det uppenbart, att
den kan ha kommit från Fredrikstens
fästning, dit det kortaste avståndet från konungens
dödsplats är omkring 175 m. Hans bevisföring
utmynnar i följande slutsats: »Den kula, av
vilken Karl XII träffats vid Fredrikstens
fästning och som haft samma storlek som en
dåtida muskötkula, har icke kommit från ett
skott, som avlossats inom de svenska linjerna.»
Den år 1929 igångsatta undersökningen har
alltså lett till en mycket positiv ståndpunkt i
den gamla tvistefrågan. Med hänsyn till den
grundlighet, varmed den utförts, ger
undersökningen de hittills starkaste skälen för
avfärdande av den för alla svenskar
förödmjukande misstanken om lönnmord på Karl XII.
Gustaf Petri.
PAUL KARRER.
NOBELPRISTAGARE I KEMI 1937.
En av de två forskare, som tilldelades 1937
års Nobelpris i kemi, professor Paul Karrer,
härstammar från Teufenthal och Oberentfelden
i kantonen Aargau i Schweiz och är
hedersborgare i Teufenthal. Han föddes 1889 i Moskva,
besökte skolorna i Möriken och i Lenzburg,
senare läroverket i Aarau. 1908—11 studerade
han kemi vid universitetet i Zürich,
promoverades efter 6 terminers studium hos Nobelpris-
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
