Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - R. Martin du Gard. 1937 års Nobelpristagare i litteratur, av Kjell Strömberg - Frätningsfenomen vid oljeeldning, av E. Hlr - Pontinska träsken. Ett torrläggningsföretag av omfattande dimensioner, av Gunhild Bergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLJEELDNING
hög grad synas leva sitt eget liv, oberoende av
författarens dispositioner. Han har själv angivit
Tolstoj som sin förnämste läromästare, och
intet litterärt verk sätter han högre än dennes
»Krig och fred». Albert Thibaudet anser, att
Martin du Gard med sin Thibaultcykel i
främsta rummet bidragit till att göra denna numera
s. k. roman-fleuve till en favoriserad genre i
modern fransk litteratur. Närmast anmäler sig
Jules Romains’ redan fjorton band starka cykel
»Les hommes de bonne volonté» (1932 ff.) till
jämförelse. Men »Les Thibault» är icke bara
en familjehistoria mot social bakgrund — som
Galsworthys Forsytesaga eller Thomas Manns
»Buddenbrooks» — utan också och framför
allt en bildningsroman, vari en hel generations
intellektuella spänningstillstånd inför tillvarons
allt svårlöstare problem ackumulerats. I
ungdomsromanen »Jean Barois» sker urladdningen
i moralisk handling genom Dreyfusprocessen;
här är det världskriget, som fyller samma
uppgift. Martin du Gard har själv dragit upp denna
talande parallell.
Han har skrivit ännu en roman, »Vieille
France» (1933), som väckte nära nog skandal
genom sina osminkade interiörer ur livet på
fransk landsbygd; här målar han bonden
med Zolas breda pensel, som ett markens djur
bortom gott och ont. Ett exotiskt motstycke är
hans »Confidence africaine» (1931). Hans
dramatik har mera karaktär av experiment: för
Copeaus teaterföretag skrevos de bägge
bondefarserna »Le testament du père Leleu»
(1920) och »La Gonfle» (1928), den förra även
spelad av Studentteatern i Stockholm.
Allvarligare syftning har »Un taciturne» (1931,
uppförd av L. Jouvet; »Därom tiger munnen»,
spelad på Blancheteatern i Stockholm 1936); här
avhandlas med Ibsensk falluckteknik
homosexualitetens problem. Litt.: R. Lalou, »Roger
Martin du Gard» (i Revue de Paris 1937);
sv. monogr. av O. Holmberg (s. å.).
Kjell Strömberg.
pRÄTNINGSFENOMEN VID
OLJEELDNING.
Ingen jörsvetenskapsakademien har låtit
verkställa undersökning av frätningsfenomen,
som iakttagits på rökgassidan i oljeeldade
värmeledningspannor. Frätningarna ha
orsakats av svavelsyra, som kondenserats ur
rökgaserna och angripit järnet, så att
beläggningar av järnsulfat uppstått. Man har utrönt,
att frätningarna befordras av a) låg
vattentemperatur, varigenom kondensering av vatten
ur rökgaserna och oxidation av
svavelsyrlig-het till svavelsyra blir möjlig, b) intermittent
drift av pannorna, varigenom en eventuell
beläggning av järnsulfat får tillfälle att upptaga
vatten, c) litet luftöverskott vid förbränningen
med därav följande hög vattenhalt och låg
daggpunkt i rökgaserna. I anläggningar med
låg vattentemperatur, där förbränningen skötes
med omsorg och utan större luftöverskott, har
som regel en utpräglad frätning kunnat
konstateras, medan i modernare installationer med
hög vattentemperatur ytan förblir i det
närmaste fri från beläggningar. Som åtgärder
mot korrosionsrisken rekommenderas att hålla
vattentemperaturen högre än 60—65° C, vilket
kan ske genom bruk av s. k. shuntkoppling.
Denna innebär, att endast en del av det
cirkulerande varmvattnet får passera pannan. Det
varma pannvattnet blandas sedan med den
kallare återstoden av cirkulations vattnet. Jfr
IVA okt. 1937. E. Hlr.
PONTINSKA TRÄSKEN.
ETT TORRLÄGGNINGSFÖRETAG AV
OMFATTANDE DIMENSIONER.
Dränering av sumpmarker möter tidigt i den
Apenninska halvöns historia. Podalens
översvämningar äro ett problem, som generationer
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
