- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
51

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - Pontinska träsken. Ett torrläggningsföretag av omfattande dimensioner, av Gunhild Bergh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PONTIN SKA TRÄSKEN

brottats med. Det toscanska kustlandskapet,
Maremmerna, började etruskerna torka ut
medelst ett nät av kanaler. I Syditalien har man
grekiska kolonister att tacka för
jordförbättringsarbeten utmed Joniska havet i de
trakter, där bl. a. Taranto och Siracusa byggts.
I Mellanitalien riktade romarna sina
ansträngningar först till Rietidalen, Val di Chiana,
Fucinosjön, senare till Pontinska träsken.

Pontinska träsken ärö en del av Latium strax
söder om Rom och begränsas å ena sidan av
Monti Lepini, å den andra av Tyrrhenska havet.
Slätten, vars höjd över havet varierar från 0,5
till 20 meter, har ursprungligen varit grund
havsbukt, som så småningom övergått i moras.

Hur de Pontinska träsken i äldre dagar
tedde sig tyckes ej fullt klart. Plinius hävdar,
att i homerisk tid endast områdets sydligaste
gränspost, Monte Circeo, reste sig ur vattnet.
Andra förtälja, att här skulle legat trettio
städer, av vilka den förnämsta var Suessa
Po-metia, och med stöd av denna sista uppgift ha
moderna historiker tolkat träskens namn: de
påstå, att av ager po- . . ^ , „k

mitinus eller pomptinus^ ^ - ^ ^

delen var ett moras i Karta över Pontinska träsken 1693. Efter V. Orsolini Cencelli, »Le paludi pontine».

ordets egentligaste bemärkelse, området
omedelbart söder om Cisterna, liksom det strax norr
om Terracina, var mycket sundare och alltså
lättare beboeligt.

Från 160 f. Kr. stammar konsuln Cornelius
Cethegus’ försök att med en stor kanal dränera
Pontinska träsken. Under följande sekler
läggas nya planer och göras nya försök. Julius
Caesar, Augustus, Trajanus, Teoderik, en lång
rad påvar, Napoleon, nya påvar — en härskare
efter en annan har återupptagit tanken att
äntligen bli kvitt Pontinska träskens öde fattigdom,
som pinade dubbelt, därför att den fanns så
nära Rom.

Åtskilliga av dessa försök minskade träskens
omfattning, men att slutgiltig lösning ej nåddes
berodde på olust och oförmåga att upptaga
problemet i hela dess vidd, på ständigt upprepad
benägenhet att för egen del pröva något annat
än vad närmaste föregångare försökt, på
dröjsmålen under försökta botemedels omsättande i
verklighet, på enbart litande till olika
torrläggningsmetoders resultat, då man i stället

51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free