Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - Den nya svenska psalmboken. Kring psalmboksrevisionens arbete, av Gustaf Aulén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Beskow). Februariförslaget mottogs med
blandade känslor. På det hela taget gillade
man de åtgärder, som vidtagits i fråga om
utgallring och textgestaltning — från flera håll
klandrades dock särskilt vissa ur »Nya
Psalmer» gjorda uteslutningar. Däremot riktades
från olika håll stark kritik gentemot några av
de i förslaget upptagna nya psalmtexterna,
vilka utdömdes såsom poetiskt
otillfredsställande eller saknande den rätta psalmtonen.
Över huvud ansåg man på många håll, att
förslaget medtagit alldeles för mycket av
nutidsdiktning.
Det var uppenbart, att det framlagda
förslaget måste bli föremål för ytterligare
bearbetning och att denna lämpligen borde ske, innan
det nya kyrkomötet sammanträdde i oktober
1936. Då professor Tor Andræ i juni 1936
blivit ecklesiastikminister, lät han tillsätta en
granskningskommitté, bestående av biskop
Rodhe (ordf.) samt doktorerna M. Björkquist
och Torsten Fogelqvist. Kommittén framlade
sitt förslag i september 1936
(»septemberförslaget»). Förslaget innehöll 582 nummer. Det
hade utgallrat ett avsevärt antal av de i
februariförslaget intagna nya psalmtexterna. Man
återtog därjämte särskilt några av de ur »Nya
psalmer» uteslutna texterna, för vilkas
bibehållande starka röster höjts. Antalet ur Wallins
psalmbok och »Nya psalmer» uteslutna blev
dock ungefär detsamma som i
februariförslaget. Vad textbehandlingen beträffar, må
antecknas, att man i de flesta fall, där
februariförslaget gentemot 1819 års psalmbok återgått
till en äldre textform, nu återvände till den
Wallinska texten.
Till grund för kyrkomötets behandling av
psalmboksfrågan lades årets båda
psalmboksförslag, varvid man närmast utgick från det
senare. Åtskilliga modifikationer i fråga om
såväl gallring och nyförvärv som
textbehandling företogos inom det särskilda utskott, som
närmast hade att handlägga ärendet. Trots att
naturligtvis olika meningar bröto sig, enade
sig dock utskottet om ett förslag, och detta
blev också sedermera den 10 nov. 1936 så gott
som enhälligt (med 52 röster mot 2) antaget
av kyrkomötet.
Omedelbart efter kyrkomötets slut tillsattes
en ny kommitté med uppdrag att redigera den
av kyrkomötet antagna psalmboken. Dess
medlemmar blevo biskoparna T. Andræ (ordf.)
och G. Aulén samt doktor T. Fogelqvist. I
fråga om psalmmaterialet var denna kommitté
bunden vid kyrkomötets beslut. Dock
nödgades den av särskilda tvingande anledningar
företaga ett par förändringar i fråga om
psalmbeståndet. Textgestaltningen blev föremål för
ingående granskning, och icke så få texter
blevo bearbetade och förbättrade (framför allt
genom Fogelqvist). Åt psalmbokens
uppställning och registratur ägnades ingående omsorg.
— Innan psalmboken slutligen stadfästes 1937,
vidtogos av Kungl. Maj:t ett par förändringar,
ett psalmutbyte samt återgång till den
Wallinska texten i ett fall, där denna ändrats.
Den nya psalmboken innehåller 600
psalmnummer. Därtill komma två bihang, det
första benämnt »Hymner och sånger för
särskilda gudstjänster», omfattande 12 texter av
mera liturgisk karaktär med nummerföljden
601—612, det andra ett antal »psalmer att läsas
vid enskild andakt». Av den egentliga
psalmbokens 600 nummer återfinnas 508 i det
hittillsvarande psalmbeståndet. Av dettas 673
nummer ha alltså 165 uteslutits. 92 texter i
den nya psalmboken äro nyförvärv.
Till psalmboken av 1819 intar den nya
psalmboken en pietetsfull hållning, om också det
antal psalmer, som uteslutits, är avsevärt,
åtskilligt mer än dubbelt så stort som det antal,
vilket i kyrkomötespsalmboken 1920 föreslogs
att utgå. Bakom gallringen ligga sorgfälliga
undersökningar om i vilken utsträckning de
olika psalmerna kommit till användning,
grundande sig bl. a. på den psalmstatistik, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
