Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Fennoskandiska kalotten. Några militärpolitiska synpunkter, av C. A. Ehrensvärd - Två historiska flyttblock. Monumentet vid Tannenberg, av Lennart von Post
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYTT BLOCK
Dessa tillhöra VI :e divisionen och utgöras av
två infanteriregementen och två självständiga
bataljoner, en ingenjörbataljon och en
artilleridivision. I själva verket finnas emellertid dessa
truppförband i fred under huvuddelen av året
endast som en ytterst svag befälskader. De
värnpliktiga vid infanteriet inkallas blott till
en 72 dagars rekrytskola, repetitionsövningar
och därmed övningar i regements- och högre
förband saknas helt. Ett undantag från
reglerna utgör garnisonskompaniet i Kirkenes,
där ett mindre antal värnpliktiga med 6
månaders utbildningstid tjänstgöra i omgångar,
så att personal ständigt finnes disponibel.
En omständighet, som särskilt oroat de
ansvariga myndigheterna och den allmänna
opinionen i Norge, är, att dessa förband i krigstid
knappast i någon större utsträckning kunna
omgrupperas längs kusten, då en genomgående
väg ännu saknas. Härigenom kunna också
svårigheter väntas uppkomma för befolkningens
försörjning. Beslut om byggande av en dylik
»riksväg» har visserligen fattats av stortinget,
men beslutet har ännu icke i hela sin
utsträckning hunnit verkställas. När det i våras gällde
att bevilja extra anslag för försvarets
stärkande, sköts frågan om riksvägen i förgrunden.
I den kompromiss, som blev resultatet av
regeringens förhandlingar med partiledarna, beslöts
att bevilja 21 mill. kronor i extra anslag att utgå
under sammanlagt tre år. Av dessa skulle 2
mill. användas för att påskynda riksvägen
genom Nordnorge och av de 6,5 mill., som armén
fick, 345,000 kronor gå till magasin i
Finnmarken. Antagligen hamnar väl också en del av
den materiel, som skall skaffas, hos dessa
förband.
Vändas slutligen blickarna mot det
nordligaste Sverige, finner man i viss mån samma
tendens som i Finland, d. v. s. en ganska livlig
utveckling i delar av Norrbottens landsbygd
med åtföljande förbättringar av vägnätet.
Byggandet av en mellanriksväg från Karesuando
till Treriksröset vid Kilpisjärvi, dit man från
norsk sida bygger väg från Altfjord, har
ifrågasatts. Länsstyrelsen för Norrbottens län har
kraftigt understött projektet, vilket dock rönt
mothugg ur ekonomiska synpunkter. Vägen
skulle på sitt sätt bli en motsvarighet till den
finska ishavsvägen. Betydelsefullt ur
folkför-sörjningssynpunkt liksom av rent militära skäl
är, att Inlandsbanan under 1937 fullbordats,
varigenom en dubbel möjlighet till
järnvägsförbindelser med Sydsverige skapats, välbehövlig
särskilt i luftkrigets dagar. Det är just denna
krigföringsform, som livligast diskuterats i
samband med det nyvaknade svenska intresset för
Övre Norrlands försvarsproblem. De svenska
malmfälten äro av utomordentlig
krigsindustrien betydelse. Före flygvapnets tillkomst
kunde de, liksom malmbanan och
urskepp-ningshamnarna, åtkommas först efter
långvariga markoperationer. Nu kunna de med
flygstridskrafter nås på ett par timmar, antingen
från baser i öster eller från hangarfartyg
utanför clen norska kusten. Därtill kommer, att de
ännu relativt folk- och vägfattiga trakterna
under vissa omständigheter kunna tänkas locka
till operationer med från luften landsatta
förband.
Som en allmän slutsats kan sägas, att vid
en större europeisk konflikt den
nordskandinaviska kalotten efter allt att döma kommer
att ligga i farozonen. C. A. Ehrensvärd.
TVÅ HISTORISKA
FL YTTBLOCK.
MONUMENTET VID TANNENBERG.
Den 3 nov. 1875 stod svensken Otto Torell
i talarstolen vid Tyska Geologiska Sällskapets
sammanträde i Berlin. Han var ingalunda
någon okänd man i den kretsen. Han hade
lett ett par expeditioner till Spetsbergen,
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
