Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Två historiska flyttblock. Monumentet vid Tannenberg, av Lennart von Post
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYTT BLOCK
jämnade granny torna —• en
aning om den obetvingliga
kraften och den ofattbara
varaktigheten hos
gletscher-isens slipverkan, och dess
oförvittrade friskhet —■ trots
en ålder av kanske 100,000
år! — är ett bevis för
materialets förträfflighet och ett
betryggande löfte om en
motsvarande varaktighet också
för minnesvården; genom sin
böjning låter denna yta
fantasien ana det ursprungliga
Cojehnen-blockets oerhörda,
minst fyra gånger så stora
massa, så att man ser det ligga här, fastän
det översteg människomakt att föra det hit
odelat.»
Efter denna suck ur sitt hjärta övergår
Postelmann till en minutiös redogörelse för
Hindenburg-stenens mineralogiska
sammansättning och de förekommande mineralens
optiska karaktärer. Även geologen undrar i
början om detta endast är en den tyska
grundlighetens offergärd på det stora
minnets altare. Men slutresultatet blir ett för
istidsgeologien betydelsefullt konstaterande av
Cojehnen-flyttblockets ursprungsort. Tack vare
bergartens säregna beskaffenhet kan det
nämligen fastslås, att blocket kommit från ett
område om några få kvadratkilometer i
sydöstligaste delen av Ålands skärgård.
De erratiska blockens fj ärr spridning är den
företeelse, som bäst låter oss rekonstruera
landismassans stora rörelsebanor. När ishyveln
gått fram över platser med lätt igenkännliga
bergarter, finner man de lösbrutna styckena av
dessa utspridda som solfjäderformade kvastar
av »ledblock» över de utanförliggande delarna
av det forna nedisningsområdet.
Blockforskningens syftemål är att identifiera de i
istidsmoränen ingående bergarterna och att kart-
, ’ *. . ~ «* „ V, „
Söderharu i Kökarsfjärden, ett av skären i den del av Ålands skärgård,
varifrån landisen fört Hindenburg-blocket. G. Stenlid foto.
lägga de skilda blockslagens utbredning och
riklighet. Den har på så sätt klargjort vart de
ismassor tagit vägen, som skridit fram genom
Östersjöns väldiga dal, och hur de partier av
ismanteln fortsatt, som på sin väg mot
isfron-ten passerat t. ex. Oslo-trakten, Älvdalens
porfyrberg, Åland och olika delar av Finland
och Kolahalvön. Å andra sidan har
systematisk blockrekognoscering varit första steget vid
uppletandet av t. ex. Boliden och andra helt
jordtäckta malmfyndigheter.
Den »stora nedisningen» i Nordeuropa samt
blockspridningen från Oslotrakten, Dalarnas porfyrområde,
Åland samt några områden i Finland och på
Kolahalvön. Efter Caldenius—Sandegren.
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
