Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Fotoperiodism. Dagslängdens inflytande på växtvärlden, av Georg Borgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOPERIODISM
göres genom den inträdande vintern. Numera
finnas emellertid flera dagsneutrala former,
och det är främst dessa en eventuell svensk
sojabönodling måste inrikta sig på.
De gränser, inom vilka en blombildning över
huvud är möjlig, kunna också vara mer eller
mindre snäva. Det är från tropikerna känt, att
helt plötsligt en och samma växtart slår ut i
full blom över ett stort område. Flera dylika
arter, som undersökts, ha emellertid visat sig
äga en ■ ytterst ringa dagslängdsamplitud.
Understundom kan blomningsmarginalen dock
vara synnerligen vid, men små variationer i
dagslängden kunna icke desto mindre
åstadkomma kraftiga förskjutningar i tidpunkten för
blommornas framträdande. Vid utförda försök
visade sig en krysantemumart producera
blommor vid dagslängder från 6 timmar och uppåt.
Plantor, uppdragna under 15 timmars
belysning per dygn, gåvo dock blommor 2 månad
senare än de, som vuxit vid 12 timmars. I ett
annat försök med en sojabönras resulterade en
minskning av fotoperioden med 11 /2 timme ned
till 13 timmar i att blommor framträdde 73
dagar tidigare. Det ges också i naturen växter
med olika blomformer, vilka framträda vid
skilda tidpunkter. Exempel härpå utgöra en del
violers blå, öppna blommor under våren och de
gröna, slutna under sommaren. En ingående
undersökning av ett par amerikanska växter
ur denna synpunkt förklarade omedelbart
anledningen till detta biologiska fenomen. De
olika blomtyperna fordra nämligen högst olika
fotoperioder för sitt uppträdande.
Av vad som anförts framgår, att genom
foto-periodismen möjlighet öppnats att inom ganska
vida gränser påskynda, resp. undertrycka
blombildning på artificiell väg. Genom att odla den
i trädgårdar så vanliga Sedum spectabile vid
dagslängder, understigande 12 timmar, har man
lyckats hålla den utan att blomma under 9 år.
Genom långdagsbehandling av ett visst antal
av dessa plantor har man framtrollat blom-
Bild 3. Kaffelupinen (Lupinus angustifolius), odlad dels
vid normal lång dagslängd (t. v.), dels vid kort dag, 12
timmar (t. h.). Jfr bild 4 med motsatt resultat
(kort-dagsreaktion) . Efter Hackbarth.
Bild 4. Sojabönor. T. v. efter en period av 12
timmars daglig belysning (6 f. m.—6 e. m.); plantorna t. h.
ha erhållit dagsljus från soluppgången till 10 f. m. och
från 2 e. m. till solnedgången. Den högra plantan
visar långdagsreaktion (vegetativ) och den vänstra
kort-dagsreaktion (reproduktiv). Efter Garner och Allard.
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
