Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Fotoperiodism. Dagslängdens inflytande på växtvärlden, av Georg Borgström - Från Fredrik den stores ungdomsår, av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK DEN STORE
kens och luftens miljö, men en ny komponent
i klimatets kollektivbegrepp har trätt i
förgrunden som betydelsefull för den levande
naturen, relationen mellan ljus och mörker.
Forskningen inom ett närliggande område,
växternas tillväxtföreteelser, har lett till samma
resultat. De nyupptäckta tillväxthormonerna,
auxinerna, bildas i ljus men utöva sin
verksamhet i mörker. Ljusets avvägda samspel med
mörkret betingar därför ytterst växtvärldens
utformning och även dess rika växelspel.
Övriga klimatfaktorer ha dock alltjämt sin vitala
betydelse, men ett nytt mönsterskapande
inslag har gjorts i den forskningens väv, som
vill återge orsakssammanhangen.
Georg Borgström.
FRÅN FREDRIK DEN
STORES UNGDOMSÅR.
Så ofantligt rik som litteraturen om Fredrik
den store är kan det förefalla nästan
obegripligt, att aktstyckena rörande hans ungdoms
betydelsefullaste och mest tragiska episod,
flyktförsöket i augusti 1730 och den därpå
följande rättsförhandlingen, ända tills nu fått
ligga otryckta. Men när man genomgår dem
sådana de nu föreligga i Carl Hinrichs’
omsorgsfulla och välredigerade upplaga — »Der
Kronprinzenprozess: Friedrich und Katte»
(1936) —■ kan man ganska gott förstå, att de
preussiska historici, som haft dem under
ögonen, tvekat att draga dem obeskurna fram i
ljuset. Visserligen har man sedan länge känt
till Fredrik Vilhelm I:s brutala och
hänsynslösa natur, men knappast har man haft
klart för sig, att han var en sådan blodhund,
som dessa aktstycken skildra honom. Från
början har han velat påtvinga sin son en enda
tanke, den som behärskat honom själv i hela
hans liv och givit hans gärning dess djupaste
innehåll: att bereda sig till kriget och
organisera sin stat så att den kan leverera
materialet till en armé av högsta möjliga kvalitet.
Bakom detta ligger tydligen
uppkomlingsmonarkens aldrig dövade ångest och
mindervärdeskänsla. Fredrik Vilhelm har i varje
ögonblick känt trycket från den europeiska
diplomatien, som icke ville erkänna hans position,
såvida den icke garderades av ett tillräckligt
antal bajonetter. Medvetandet härom är det,
som han oavlåtligt vill inskärpa hos sin
arvtagare. »Ingenting i världen kan så ge en prins
rykte och ära som värjan», denna grundsats
bemödar han sig med all makt att inpränta hos
sin son. Och när han hos denne finner en helt
annorlunda inriktad mentalitet, en annan
levnadsstil och en annan statsåskådning, förlorar
han i sin våldsamma indignation helt och hållet
besinningen. Vetskapen om att kronprinsen i
sin tysta men oförtydbara opposition mot de
fäderneärvda regeringsprinciperna kunde räkna
på starka sympatier både inom hovkretsarna,
adeln och borgarståndet, där den
friderico-vilhelminska despotismen med dess aldrig
upphörande krav på nya uppoffringar kändes
alltmera outhärdlig, ökade i än högre grad den
kunglige faderns förbittring. Trycket på
tronföljaren blir allt brutalare, metoderna alltmera
hänsynslösa. Någon känsla för att han har att
göra med en människa, en uppväxande
individualitet av säregen prägel, finnes icke längre
hos fadern-konungen. Han griper till de
våldsammaste medel, slår, pressar och hotar —
intill dess gränsen är uppnådd och föremålet för
den kungliga pedagogiken, bragt till förtvivlan,
företar sitt illa förberedda och dåraktiga
flyktförsök i förhoppning att därigenom rädda
åtminstone något av sin egen personlighet.
Att försöket misslyckades och måste
misslyckas var från början klart. Såsom
tronföljaren hade det ställt, övervakad av kungliga
spioner och lakejer, berövad all rörelsefrihet
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
