Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Musikaliska akademiens bibliotek, av Gösta Morin - Den svenska ortnamnsforskningen, av Jöran Sahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORTNAMNSFORSKNING
läggas må, att akademiens bibliotek är det
främsta i sitt slag i Skandinavien och i
storleksordning det sjätte eller sjunde i Europa.
Gösta Morin.
DEN SVENSKA
ORTNAMNSFORSKNINGEN.
Det av professor Oluv Rygh år 1897
påbörjade verket »Norske Gaardnavne» utkom år
1936 med det nittonde bandet, som helt och
hållet upptages av ett generalregister.
Härmed avslutades ett nationellt arbete av stora
mått och av ovanlig betydelse. Det kommer
alltid att räknas som en av den ärorika norska
vetenskapens förnämsta bragder, att Norge
först av alla land publicerat en fullständig
vetenskaplig redogörelse för sina by- och
gårdnamn.
Oluv Ryghs lysande föredöme har naturligt
nog lockat till efterföljd i de övriga nordiska
länderna. År 1901 inlämnade den geniale och
mångfrestande riksantikvarien Hans
Hilde-brand hos regeringen en framställning om att
en systematisk undersökning av Sveriges
ortnamn måtte komma till stånd. Med anledning
därav tillsatte Kungl. Maj:t år 1902 en
kommitté, bestående av Hildebrand som
ordförande samt professor Adolf Noreen och
dåvarande kammarrådet Gabriel Thulin som
ledamöter. Denna kommitté fick i uppdrag
att undersöka ortnamnen i ett län eller
landskap och att efter vunnen erfarenhet uppgöra
plan för arbetet i dess helhet.
Kommittén valde till område för sin
provundersökning Älvsborgs län. Redogörelsen för
länets ortnamn började redan år 1906
publiceras, och nu har så gott som hela det
synnerligen vidlyftigt lagda verket »Ortnamnen
i Älvsborgs län» utkommit av trycket. Därav
innehålla 18 delar häradsbeskrivningar, en del
inledning och en del register.
År 1907 utsträcktes kommitténs
undersökning till att omfatta även Örebro län.
Anledningen härtill var, att på initiativ av dåvarande
fil. stud. Jöran Sahlgren och dåvarande
disponenterna Fabian De Geer (Hasselfors) och
Carl Sahlin (Laxå) en summa av 7,000 kr.
insamlats inom länet för undersökning av dess
ortnamn. Hela undersökningen är slutförd,
och en redogörelse för ortnamnen inom större
delen av länet föreligger i manuskript. Anslag
för arbetets tryckande ha ej varit tillgängliga.
År 1910 anhöll kommittén om uppdrag att
undersöka även ortnamnen i Värmlands län.
Denna ansökan föranleddes av en gåva från
fil. dr Selma Lagerlöf av 5,000 kr. till
undersökning av Värmlands ortnamn. Länet är nu
slutundersökt, och beskrivningarna över
Fryks-dals, Färnebo, Gillbergs, Grums, Karlstads,
Nyeds och Väse härad ha utkommit.
Kommitténs uppdrag utsträcktes år 1918 till
att omfatta ytterligare ett län, nämligen
Hallands. Detta berodde på att den frikostiga
Hallandsmecenaten direktör Edwin L:son
Berger efter framställning av dåvarande
docenten J. Sahlgren år 1918 anslagit ej mindre
än 20,000 kr. till undersökningen av Hallands
ortnamn. Till ledare av denna undersökning
och till medlem av ortnamnskommittén utsågs
docenten J. Sahlgren. Själva
upptecknings-och samlingsarbetena äro avslutade, men av
bearbetningen återstår ännu mycket. Tack
vare ytterligare gåvor från direktör Berger
kan bearbetningen fortsätta utan att statsmedel
härför tas i anspråk.
Vid sidan av kommitténs verksamhet har
från enskilda håll ett ytterst värdefullt och
omfattande arbete utförts på den svenska
ortnamnsforskningens område.
Åren 1903—06 utkom i tidskriften Svenska
landsmål professor Elof Hellquists stora verk
»Studier öfver de svenska sjönamnen», och år
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
