Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Den svenska ortnamnsforskningen, av Jöran Sahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORTNAMNSFORSKNING
1904 utkom samme författares avhandling »Om
de svenska ortnamnen på -inge, -unge och
-unga». Ytterligare ett större arbete av denne
förtjänte ortnamnsforskare må nämnas,
nämligen hans utmärkta översikt »De svenska
ortnamnen på -by» (1918). Det måste också i
detta sammanhang framhållas, att Hellquists
»Svensk etymologisk ordbok» (1920—22, ny
upplaga 1935 ff.) upptager en mängd
ortnamnsförklaringar.
Bland äldre ortnamnsavhandlingar märkas
särskilt Erik Modins »Härjedalens ortnamn och
bygdesägner» (1902—03, ny upplaga 1911),
Robert Norrbys »Ydre härads gårdnamn» (1905)
och Jöran Sahlgrens »Skagershults sockens
naturnamn» (1912—35). Modins och Sahlgrens
avhandlingar utgåvos av tidskriften Svenska
landsmål, vars märklige redaktör J. A.
Lun-dell städse skänkt namnforskningen sitt
kraftiga stöd.
År 1913 fick den nordiska
ortnamnsforskningen sitt eget organ, tidskriften Namn och
bygd, varav nu 25 årgångar utkommit. Att
denna tidskrift mycket bidragit till den
svenska ortnamnsforskningens raska framsteg är
från sakkunnigt håll erkänt.
Hösten 1917 upprättades Institutet för
ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
högskola. Detta livaktiga institut har dels
sedan 1918 utgivit en skriftserie, som innehåller
flera värdefulla ortnamnsavhandlingar
(särskilt av dess ledare professor Hjalmar
Lindroth), dels »Ortnamnen i Göteborgs och Bohus
län». Av detta brett anlagda verk ha hittills
fyra band (1923—36), behandlande Sävedals,
Askims och V. Hisings härad samt Göteborgs
och Mölndals städer, utkommit. Som dess
huvudredaktör har professor Hj. Lindroth
fungerat. Bland medförfattarna märkes
särskilt den utmärkte etymologen och
ortnamnskännaren professor Evald Lidén.
Ett viktigt stöd fingo ortnamnsstudierna i
södra Sverige i det år 1925 på initiativ av
docenten Jöran Sahlgren stiftade Sydsvenska
ortnamnssällskapet. Detta sällskap, som har
sitt säte i Lund, har utgivit en årsskrift med
namnhistoriska bidrag (7 häften 1925—36),
anordnat föredrag och redan år 1926 satt i gång
uppteckning av de skånska ortnamnen. Detta
uppteckningsarbete är i det närmaste avslutat.1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
