Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Universitetsstudier och studentliv i stormaktstidens Sverige, av Arvid Hj. Uggla - Virus som sjukdomsalstrare, av Hilding Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIRU S
skrivare. För grekiskan fanns en professor,
som till de blivande prästernas tjänst i stor
utsträckning ägnade sig åt Nya testamentets
förklaring. — På samma sätt undervisade
professorn i orientaliska språk i stor utsträckning
i det andra heliga språket, hebreiskan.
Viktiga voro professurerna i logik och metafysik
samt i etik. Särskilt hade den förra betydelse
för studenternas träning i distinktioner och
slutledningar, som sedan kunde ådagaläggas
vid de disputationer, som utgjorde en så
väsentlig del av de akademiska övningarna. Till
etiken kunde hänföras rättsfilosofien och andra
ämnen, som hade betydelse även för den
blivande juristen och ämbetsmannen. Reala
ämnen sådana som historien och
statskunskapen tillgodosågos någorlunda — svagast
representerade voro de matematiska och
naturvetenskapliga ämnena, som företräddes av
endast två professorer och knappast nådde över
elementen. (Botanik och zoologi räknades till
medicinen.)
I hög grad var studiearbetet inriktat på
formell träning, såväl logisk som språklig,
och främst av allt var det ägnat att ge
färdighet i latinets bruk, muntligt och
skriftligt. Man orerade och disputerade i all
oändlighet, man disputerade enskilt på
studentkamrarna, man disputerade på nationen
under presidium av någon senior och kände
sig så mogen att framträda på universitetet
med sin s. k. disputation pro exercitio (»för
övnings skull»). Denna var ofta en av
vederbörande professor författad mindre avhandling,
som trycktes på studentens bekostnad och
sedan av honom försvarades under den förres
presidium. Så följde skriftligt prov i latin —
det kallades att skriva »pro gradu» — och sist
den muntliga stora examen, »examen
rigoro-sum», som hölls inför fakultetens alla tio
professorer, vilka i tur och ordning gjorde frågor
i sina ämnen. Blev man härvid approberad,
var man »candidatus philosophiæ» och fick
avlägga kandidateden. Så återstod nu för den
nye kandidaten att slutligen framlägga
dispu-tationen »pro gradu» och överenskomma med
någon av professorerna att tjänstgöra som
preses. Och så kom den stora dagen, då
avhandlingen förelåg tryckt och utdelad och
han själv — respondenten — stod i det nedre
rummet i katedern, med professorn, preses,
bakom sig i det övre, båda beredda att
tillbakaslå opponenternas anfall. Efter väl
förrättat värv följde så ett muntert disputationsöl,
där disputanden agerade värd för preses,
opponenter och äldre landsmän. Han var nu
berättigad att promoveras vid närmaste
magisterpromotion — och de akademiska åren voro i
allmänhet till ända. Arvid Hj. Uggla.
VIRUS SOM
SJUKDOMS-ALSTRAR E.
Under senare hälften av 1800-talet fastslogs
framför allt genom undersökningar av Louis
Pasteur och Robert Koch, att
infektionssjukdomar alstras av levande mikroorganismer och
att förklaringen till dessa sjukdomars
spridning ligger däri, att mikroorganismerna under
sjukdomens utveckling föröka sig. Det visade
sig emellertid så småningom, att det vid vissa
sjukdomar, som på grund av den kliniska
karaktären måste vara infektionssjukdomar,
icke var möjligt att påvisa några
mikroorganismer, men detta ansåg man bero på
bristande tekniska hjälpmedel. Ett stöd för denna
uppfattning erhöll man därigenom, att i och
med teknikens förbättring den ena nya
sjuk-domsalstrande mikroorganismen efter den
andra identifierades. Läran om att
infektionssjukdomarna alstras genom mikroorganismer
har numera gått den civiliserade världen så i
blodet, att vi knappast längre kunna tänka oss
något annat. Denna lära står dessutom i över-
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
