Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Den nye Aristoteles. Ur de senaste decenniernas forskning, av Gunnar Rudberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK FAMILJEBOKS
MÅNADSKRÖNIKA
Årgång 1 MARS 1938 Häfte 3
DEN NYE ARISTOTELES.
UR DE SENASTE DECENNIERNAS
FORSKNING.
För en bildad svensk
spelar Aristoteles
knappast någon roll; för en
protestant får han ej
gärna någon stor och
tryckande betydelse,
som fallet kan vara för
dem, som tillhöra en
annan kyrkoavdelning.
Vi ana i allmänhet föga
av den ande, som
präglar Aristoteles och ger
honom sin makt.
»Logikens fader» är han
nu en gång, liksom
Sokrates var etikens —
det är i och för sig ej obetydligt; en man av
verklig lärdom var han ju ock — il maestro
di color che sanno (Dante, »Inferno», 4, 131).
Kanske finns en och annan med en numera
rätt sällsynt brist på vetenskaplig
självbesinning, som är kritisk mot Aristoteles, ej därför
att han läst och ogillar hans verk utan därför
att Aristoteles’ auktoritet i gångna tider menas
ha hindrat vetenskapliga framsteg och uppfin-
Aristoteles. Antik
marmorbyst i
Konsthistoriska museet i Wien.
ningar — genom läror, som konserverats med
orätt. Aristoteles fick bära ansvaret för vad
senare släkten gjort av honom, oberoende av
hans egna fel. Detta kan ej vara rätt, även
om Aristoteles obestridligt fått utöva tryck på
både vetande och tro. Men även i de tider,
då man mer slaviskt följde Aristoteles, fingo
dock nya ting följa med. Man kan ta ett
medeltida verk, Albertus Magnus’ »Historia
animalium» t. ex.; den följer rad för rad den
arabisk-latinska tolkningen av Aristoteles’
motsvarande verk (av Michael Scottus) men
kan sätta in nya djurbeskrivningar och
iakttagelser mellan mästarens satser.
Den vanliga »bildade» synen på Aristoteles
är naturligtvis ej utan samband med den
vetenskapliga behandlingen och dess gränser. Nog
har det arbetats flitigt med Aristoteles, med
text, textkritik och texthistoria, med tolkning,
sammanhang och efterverkan, men framför
allt med systemet och dess delar. Systemet
blir lätt det självskrivna målet, när man
arbetar med Aristoteles. Att han var en levande
människa med växlande öden bakom sig, med
en personlig och intellektuell utveckling, det
gick lätt att glömma — ehuru han lärt oss
mer om utveckling än många antika tänkare
och fastän vi visste, att han varit Platons
lärjunge och blivit hans store kritiker. Delarna
av systemet fann man i den väldiga samlingen
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
