Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Hur förhistoria blir historia, av Martin P:n Nilsson - Geokronologi. Förhistoriska årtal gentemot gissningstal, av Gerard De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G EOKRONOLOGI
mentet till beviset för vandringarnas riktning
mot de stora kulturländerna i sydöst. Under
den senmykenska tiden och snarast dess senare
del visa fynden, att grekerna utbrett sig över
hela Grekland. Fynd från denna tid påträffas
överallt; på samma gång, som antalet stiger,
sjunka rikedom och kvalitet. Säkerligen ha
grekerna, då sjöfärderna med tiden upphörde,
i stället utbrett sig över själva Grekland. Först
under denna tid togo de det helt i besittning.
Ur dialektförhållandena har man sökt att
utvinna upplysningar om den ordningsföljd, i
vilken de olika grekiska stammarna invandrat,
men jag anför endast det sista och säkra, den
doriska vandringen. Dorerna invandrade sist
och tillfogade den redan sjunkna mykenska
kulturen dödsstöten. De underkuvade en äldre
grekisk befolkning, som talade en med den
arkadiska nära besläktad dialekt, vilken lämnat
spår i de doriska dialekterna. Arkaderna drevo
de upp i det inre berglandet och avskuro dem
från havet. Det är nu ett anmärkningsvärt
förhållande, att på Cypern talades en med den
arkadiska nära besläktad dialekt. De greker,
som bosatt sig på Cypern, måste ha utvandrat,
innan dorerna avskurit arkaderna från havet,
d. v. s. under mykensk tid, och därmed
överensstämmer Cyperns rika mykenska keramik.
Andra folkspillror, jonier, som i äldre tid också
innehade vissa delar av Peloponnesos, sökte
sig över till Mindre Asien och grundade där
de grekiska kolonierna. Dorerna själva följde
den gamla vägen mot sydöst och togo Kreta,
Rhodos och några trakter på det mittemot
liggande fastlandet i besittning; de voro ej
starka nog att fortsätta längre.
Efter den doriska vandringen faller ett djupt
mörker över Grekland, de arkeologiska fynden
vittna om tidens fattigdom och torftighet. Det
gamla språket var utdött, den minoiska
skriften glömd, den mykenska konsten ersattes av
en fullständigt olikartad. Det tog lång tid att
bygga upp det nya Grekland. Början var stilla.
Medan den mykenska keramiken är sig lik,
varhelst den påträffas, i Italien, Tröja eller
Egypten, har den nya keramiken en lätt
igenkännlig egenart efter landskapen. Bygderna
levde sitt eget liv, isolerade från varandra,
fenicierna behärskade havet. I denna isolering
lades grunden till det historiska Grekland.
Det är ett väldigt historiskt drama, som
arkeologien rullat upp för våra ögon, den
första högkulturen på europeisk mark,
invandringen av grekerna, vilka började med att
girigt anamma den och slutade med att
förstöra den, en kulturkatastrof, som i
grundlig-het söker sin like. Ur förödelsen steg det
historiska Grekland upp som fågel Fenix ur
askan. Martin P:n Nilsson.
G EOK RONOLOG I.
FÖRHISTORISKA ÅRTAL GENTEMOT
GISSNINGSTAL.
Under de senaste femtio åren har inom vårt
land utarbetats en förhistorisk, verklig
tideräkning, den s. k. svenska tidskalan,
som hänför sig till ett sammanhängande
naturregister över de årsvarv av smältvattenslera,
som avlagrades i dåtida hav och insjöar framför
den undanvikande randen av det sista istäcket.
Varma år lämnade mer smältvatten och tjockare
lervarv, kalla år motsatsen. Genom växlingarna
i varvens tjocklek kan man därför utleta
motsvarande växlingar i årstemperaturen.
Småningom befanns det också, att dessa
växlingar i normalt utbildade varvserier kunna
identifieras från plats till plats, efter hand på
allt större mellanrum, och det visade sig
härvid, att avstånden alls icke inverkade på den
ömsesidiga överensstämmelsen. Slutligen
be-funnos sådana fjärrkonne k tioner
giltiga även för smältvattensvarv från skilda
nedisningsområden, såväl i Gamla och Nya värl-
176
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
