Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Geokronologi. Förhistoriska årtal gentemot gissningstal, av Gerard De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G EOKRONOLOGI
den som fullt lika utpräglat på norra och södra
halvklotet.
Överensstämmelsen mellan hela följder av
karakteristiska växlingar i sammanhängande
räckor av ända till mer än 800 årsvarv var så
genomgående, att man vid jämförelse av en
lång varvserie i Argentina med motsvarande
serie i Sverige kunde i en publikation våga
noga angiva vissa bestämda årsvarv, som vid
mätningen måste ha blivit förbisedda. Dessa
återfunnos sedermera i naturen just vid de
angivna årsvarven. Flera liknande f j ä r
r-korrektioner ha på det mest obestridliga
sätt visat, att fjärrkonnektioner, även mellan
vitt skilda delar av jordklotet, i sådana fall
omöjligt kunna förklaras på något annat sätt
än genom verklig motsvarighet. Sådana
obestridliga bevis på riktigheten av ifrågavarande
fjärrkonnektioner innebära ju en bestämd
vederläggning av vissa påståenden om deras
omöjlighet, på samma gång som redan genom
de anförda fallen jämte många andra visats, att
nedisningarna på ömse sidor om ekvatorn varit
samtidiga och icke alternerande, som man ofta
velat antaga.
Denna tidskalans universella giltighet för
hela jordklotet förutsätter ju en universell
orsak. Någon annan sådan än solstrålningen
lär nog ej kunna ifrågasättas, och som det
givetvis är uteslutet, att solens väldiga massa
själv skulle kunna förete så täta årliga
växlingar, så återstår ju möjligheten, att dessa
bero av en växlande partiell bortskymning av
solstrålningen. Man kan härvid icke tänka på
vanlig molnbildning, då ju denna alls icke
företer så utbredda, markerade och snabba
växlingar, som angivas av de uppmätta
varvserierna. Mera universella äro då de ganska
avsevärda massor av fint vulkaniskt stoft, som
emellanåt vid större vulkaniska utbrott
iakttagits inom atmosfärens högre lager. Men
vulkanutbrotten äro sporadiska och räcka alls icke
till att förklara vare sig kurvornas årliga eller
ännu mindre deras tvååriga växlingar. För min
del har jag ej lyckats finna någon annan
antaglig orsak till årsvarvens faktiskt fastställda
växlingar än det meteorstoft, som förekommer
inom vårt planetsystem. Denna möjlighet
framträdde särskilt då jag för några år sedan sökte
efter en förklaring på den företeelsen, att
längre eller kortare serier av varv äro vanliga
med tvååriga växlingar, angivande vartannat
år större och vartannat år mindre
isavsmält-ning. Dessa tvååriga växlingar talade ju
alldeles särskilt emot att avskuggningen kunde
förorsakas av vanliga moln eller vulkanstoft.
Däremot syntes det nog tänkbart, att det
kosmiska meteorstoftet genom ojämn fördelning i
rymden kan föranleda en växlande
avskärmning av solstrålning, som icke når fram till
jorden.
Särskilt syntes det möjligt, att stundom
något tätare anhopningar, så att säga moln, av
meteorstoft då och då med oregelbundna
mellantider kunde komma inom jordklotets
attraktionsområde. Genom förhållandet mellan
jordens dragningskraft och meteormolnens från
deras stamkropp ärvda kosmiska hastighet
vore det kanske möjligt, att de kunde inlänkas
i en elliptisk bana omkring jorden med en
tvåårig omloppstid. Härigenom bleve i så fall
förklarligt varför solstrålningen enligt
varvmätningarnas bestämda vittnesbörd allt
emellanåt varit försvagad vartannat år. Efter en
längre eller kortare tid upphör plötsligt varje
sådan tvåårig avskärmning väl snarast
därigenom, att meteorkometen attraherats från
annat håll, måhända från solen själv. Från en
sammanhängande följd av årsvarv, omfattande
mer än 15,000 år, föreligga nu diagram över
dessa växlingar, såväl från en mängd olika
ställen i Sverige som från parallellmätningar
med den svenska tidskalans talrika filialer i
andra länder och världsdelar. Över denna
massa av mätningar kan numera erhållas en
god överblick genom särskilda koncentrerade
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
