Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Geokronologi. Förhistoriska årtal gentemot gissningstal, av Gerard De Geer - Heparin. Ett viktigt medicinskt ämne, av Erik Jorpes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEPARIN
den kunskap om skogs- och åkerjordens
gradvisa tillkomst och ombildning, som nu kan
erhållas genom systematiska studier rörande
vissa jordlager inom de trakter, som inom
loppet av nära nog 150 sekel efter hand blivit
fria från tidigare skyddstäcken av landis eller
vatten, så att först i samma mån den
egentliga kultur jordens utbildning kunnat taga sin
början med successiv myllbildning och
pod-solering.
Uppmätningen i fält, sammanställningen av
skilda lokaler och kontrollen av dessa
tusentals varvserier ha krävt lång tid, och
materialet växer alltjämt, men det gäller ju också att
utbygga den enda i år uttryckta förhistoriska
tideräkning, som finnes och som därför kräver
största möjliga omsorg. Den når nu tillbaka till
den sista delen av den paleolitiska stenåldern,
då människan först började arbeta sig fram
utöver sitt mest primitiva stadium. För en
verklig kännedom om den långvariga tid, som
säkerligen härför krävdes, och om den
ömsesidiga tidsföljden mellan dessa stadiers
utveckling i skilda trakter av jorden äro givetvis
verkliga tidsbestämningar oundgängliga och
äro därför också planerade.
Hittills har man i brist på sådana dateringar
tillgripit ytterst osäkra antaganden, som tyvärr
ofta blivit uttryckta med siffror, vilka efteråt
alltjämt upprepas utan angivande av deras
mycket tvivelaktiga ursprung. Detta gäller ej
blott äldre, paleolitiska skeden, till vilka
tidskalan ännu ej nått fram, utan även sådana,
som ligga vår tid närmare och där en
ungefärlig anknytning till tidskalan ej sällan vore
möjlig men där man i stället utan någon
motivering anför ofta alldeles oriktiga och
vilseledande gissningstal, i stället för att spara
exakta siffror till verkliga årtal, som på
bekostnad av de lösa gissningarnas vildmarker
efter hand kunna väsentligt utflytta den
verkliga historiens råmärken.
Gerard De Geer.
HEPARIN.
ETT VIKTIGT MEDICINSKT ÄMNE.
Heparin (av grek. hèpar, lever) är ett ämne,
som hindrar blodets koagulation (levrande).
Det finnes i djurkroppen och kan bidraga till
att hålla blodet flytande i ådrorna. Med
beaktande av blodets centrala ställning i
livsprocesserna är det naturligt, att även heparinet
tilldragit sig ett visst intresse. Det upptäcktes
1916 av den amerikanske fysiologen professorn
vid Johns Hopkins’ University William Howell
(f. 1860) och har använts inom
experimental-fysiologien i syfte att motverka blodets
levrande såväl på levande försöksdjur som i
blodprov. Vår ökade kännedom om heparinet
har på senaste tiden aktualiserat frågan om
dess allmännare användning även inom
medicinen.
Heparinet och
koagulationsmekanismen. Hos ryggradsdjuren har en
säregen skyddsmekanism utvecklat sig för att
hindra blodförlust. Ett av blodvätskans,
plas-mats, äggviteämnen, fibrinogenet, som utgör
endast 1/2o av plasmaproteinerna, har förmågan
att vid mekanisk skada på blodkärlen, resp.
på blodet, låta detta stelna till ett gelé,
varigenom det får en halvfast, icke rinnande form.
Hos de ryggradslösa djuren är
skyddsmekanismen för kroppsvätskans bevarande en annan,
dels sammandrager sig kroppshöljet på ett
skadat ställe och täcker såret, dels kunna de vita
blodkropparna hos djur med hudskelett, t. ex.
skaldjuren, sammanbakas till en propp på
platsen för skadan. Fibrinogenets omvandling
till fibrin, trådämne, är en invecklad process.
Den är enzymatisk och kan betraktas som en
denaturering av fibrinogenet. Enzymet självt,
trombinet, finnes icke färdigbildat i plasmat
utan uppkommer genom aktivering av en
försubstans, protrombinet. Denna aktivering
åstadkommes av ett ämne, trombokinas, som
3—NFM38:3
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
