Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Likström och växelström. Större enhetlighet eftersträvas inom elektrisk distribution, av F. Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIKSTRÖM OCH VÄXELSTRÖM
bruksföremål anslutas till
ytterpolerna och därigenom
få 220 V; vid nät för 2x220 V
sker anslutning mellan
ytter-pol och nolla. Trefas
växelströmsnät med 220/127 V,
d. v. s. 220 V mellan faserna
och 127 V mellan fas och
nolla, utnyttjas för
anslutning mellan fasledningarna,
om 220 V önskas, varvid
systemet i regel betecknas
som 3x220 V. Är nätet byggt
för 380/220 V, så anslutas
lampor etc. mellan fas och
nolla. Trefasmotorer göras i
detta fall i regel
omkopplingsbara, så att de kunna
köras på antingen 3 X 380
eller 3x220 V. Lampor för
380 V förekomma ej i de för vanlig borgerlig
användning avsedda mindre storlekarna, enär
de bli mycket oekonomiska.
Trots önskemålen om standardisering och ett
ekonomiskt utnyttjande av de högre
förbrukningsspänningarnas möjligheter fortleva
emellertid alltjämt åtskilliga av de lägre och
»udda» spänningar, som på sina håll valdes i
den elektriska distributionens begynnelse.
Inom de svenska växelströmsnäten
förekomma i huvudsak de båda periodtalen 50 och
25 perioder per sekund (p/s), av vilka dock det
förstnämnda alltmer överväger tack vare
pågående omläggningar inom stora områden.
Vid strömmens utnyttjande för belysning och
värmeapparater spelar ju periodtalet ingen
roll, men en stor del växelströmsmotorer äro
användbara endast för ett bestämt periodtal.
Det ur teknisk och ekonomisk synpunkt
gynnsammaste av de svenska periodtalen är 50,
icke minst med hänsyn till glödlamporna, som
vid lägre periodtal ge ett flimrande ljus,
varför man inriktar sig på en i lämplig takt bedri-
Roterande maskineri i större omformarstation för alstring av likström
(Stockholms elverks Thulestation före 1926).
ven övergång till detta periodtal. Samtidigt ha
tyvärr från många håll bittra anklagelser
riktats mot de män, som för 30 à 40 år sedan
valde det lägre periodtalet för de stora
anläggningar, som då planerades, Stockholms
elektricitetsverks nyanläggningar, Trollhättan,
Uddeholm m. fl. Dessa frågor måste emellertid
bedömas mot bakgrunden av den tidens tekniska
förutsättningar. I själva verket måste detta
val av periodtal, vilket även skedde i full
överensstämmelse med uppfattningen i exempelvis
föregångslandet Amerika, snarare betecknas
som ett drag av framsynthet än motsatsen.
Fj ärr kraftledningar för vattenkraftsenergi, på
vilka man redan då riktade sina förhoppningar,
kunde nämligen knappast stabilt drivas med
högre periodtal vid de relativt låga
överföringsspänningar, vilka dåtidens
isolationstek-nik behärskade. Vidare hyste man stora
planer på allmän järnvägselektrifiering, och då de
elektriska banmotorerna fordra ett lågt
periodtal, ansågs det lämpligt att för de allmänna
näten välja ett dylikt, som enligt vad man an-
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
