Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Modern stadsplanering. Differentiering av bebyggelse och trafik, av Tage William-Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADSPLANERING
Bild 9. Stockholms centrala detaljhandelsområde 1885 och 1930. De streckade områdena inåt kvarteren äro
proportionella mot butikshyrorna. (Efter W. William-Olsson.)
enskilda lägenheterna. Tidigare har i
Stockholm en relativt bred hustyp, med endast
enkelsidiga lägenheter, varit den förhärskande.
Sådana hus måste, för att en rättvis fördelning
av solljuset skall erhållas, förläggas i nord—
sydlig riktning. De betydande fördelar, som
vinnas med smala hus med genomgående
lägenheter, ha emellertid på senare år föranlett en
allmän övergång till denna hustyp vid
nyplanering av bostadsområden.
Då det gäller att relativt hårt utnyttja
tillgänglig mark och ändock hålla så stor friyta
och så goda solförhållanden som möjligt, är
det förmånligt att bygga mer eller mindre
utpräglade höghus på liten grundyta, s. k.
punkthus. Dessa medgiva även en friare utformning
av gatunätet och kunna därför lämpa sig vid
starkt kuperad terräng, där terrasserings- och
gatukostnader för lamellhus skulle ställa sig
alltför höga.
Det intima samband, som alltid måste råda
mellan bostadsområdenas planering och det
enskilda husets, gör, att även stadsplaneringen
med fördel kan utföras av den byggande
arkitekten, och bland de på detta område mest
erfarna fackmännen torde numera den
meningen vara allmänt utbredd, att endast ett
samtidigt studium av byggnader och stadsplan
kan ge fullgoda resultat.
I det föregående ha lokaliseringsproblemen
betecknats som stadsbyggandets primära
frågor. Den yngsta svenska stadsbyggnadskonsten
har även angripit storstadsproblemet från
denna utgångspunkt. Man har sökt komma till
klarhet rörande den lagbundenhet, som
otvivelaktigt råder i lokaliseringstendenserna i alla
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
