Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Modern stadsplanering. Differentiering av bebyggelse och trafik, av Tage William-Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADSPLANERING
ofta föreslagits men ingenstädes kommit till
större användning. En bättre lösning synes vara
att i stadsplanerna föreskriva, att
bottenvåningen i affärshus skall upplåtas för parkering.
Konstruktiva hinder möta ej, och om än det
allmänna måste ikläda sig kostnaderna för en
dylik parkering, måste dessa bli lägre, än om
kvartersmarken lämnas helt obebyggd eller
om underjordiska garage skola anläggas.
Med hänsyn till den revolutionerande
betydelse för stadsbyggandet, som utmärkt de
moderna trafikmedlen, är det i och för sig icke
förvånande, att trafiktekniska synpunkter ofta
så helt dominera diskussionen i
stadsplanefrågor. Ofta påträffar man den uppfattningen,
att kommunikationstekniken är
stadsbyggnadskonstens begynnelse och ände. Gentemot
denna ensidiga uppfattning måste man
framhålla, att trafiken icke är det primära utan
endast ett medel bland många för
tillgodoseende av en stadsbefolknings alla skiftande behov.
Det primära faktum, som stadsbyggandet
måste utgå från, är människolivets rytmiska
växling mellan de tre polerna arbete — vila
— rekreation. Genom lokaliseringen av arbete,
vila och rekreation till olika orter uppstår ett
trafikbehov, och genom att möjliggöra en
gynnsammare lokalisering av bostad och
arbetsplats samt ett friare val av rekreationsorter
har den moderna kommunikationstekniken
gjort sin ovärderliga insats i stadsbyggandet.
Men det primära är och förblir
lokaliseringen och i samband därmed arbetsplatsernas
och bostädernas organisation. Den sistnämnda
frågan torde även kunna betecknas som den
ur hygieniska och sociala synpunkter
ojämförligt viktigaste. Den har i stadsplaneringen
tagit sig uttryck i växande hänsyn till kravet
på riklig förekomst av luft, ljus och grönska i
bostadsområdena och till det viktiga sociala
spörsmålet att bereda en nöjaktig
bostadsstandard även åt ekonomiskt ogynnsamt ställda
samh ällsmedlemmar.
===== Lokal huvudtrafikled
- Tillfartsled till bostadsområde
– Bostadsgata
___________Gångtrafikväg
Bild 3. Schematisk plan för ett förortssamhälle med
vittgående differentiering av gatunätet. A.
Förortsbana med station. B. Torg med detaljhandelscentrum.
C. Skola. D. Idrottsplats. E. Kyrka.
I det förra avseendet kan framhållas dels
att trädgårdsstadsrörelsen uppmuntrats genom
en av stat och kommun underlättad
finansiering av egnahemsbyggandet, dels, där det gällt
att fortfarande tillgodose efterfrågan på
hyreslägenheter, att den äldre, slutna
kvartersformen fått lämna plats för ett öppet
byggnadssätt. De typer av bostadshus, som
numera byggas, äro sålunda antingen egna hem
i form av fristående hus eller radhus eller ock
hyreshus av två mer eller mindre utpräglade
typer: lamellhus och punkthus. Lamellhusen
äro längor av måttlig höjd och förlagda så,
att bästa möjliga solförhållanden ernås i de
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
