- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
241

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Christopher Marlowe. Tragediförfattaren även hemlig agent och spion, av O. Wieselgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MARLOWE

ning, som fortlevat och
utvecklats ända in i våra dagar.
Då några exakta källor för
hans biografi utöver de äldre
icke voro för forskningen
bekanta, inträdde så
småningom beträffande hans
existensförhållanden det i
biografiens historia vanliga
fenomenet, att ursprungligen helt
enkla och osmyckade
uppgifter av senare skildrare med
litterär fantasi färglades
alltmera och försågos med allt
flera enskildheter, tills
slutligen de knapphändiga
första-handsuppgifterna vidgats till
en hel roman. På detta sätt
kom Marlowe så småningom att bli en
legendarisk gestalt, vilken närmast uppfattades som
en symbol för den engelska renässansens
våldsamma individualism och hänsynslösa
självhävdelsekrav. Avståndet från den historiska
verkligheten hade redan vid denna tid blivit
så stort, att man så gott som fullständigt glömt
bort de faktiska utgångspunkterna.

En avgörande vändning i Marloweforskningen
inträdde först då man efter långa tider på nytt
började genomarbeta de primära källorna till
Elisabethstidens personhistoria. Föregångsman
i detta hänseende blev den amerikanske
forskaren Leslie Hotson, en arkivgranskare av
sällsynt uthållighet, samvetsgrannhet och
energi. Hans undersökningar av
arkivmaterialet från Shakespearetiden uppges ha haft till
utgångspunkt en inom engelska lärdomskretsar
bevarad tradition från den berömde Edmund
Malone (1741—1812), vilken mer än någon
annan under sin tid bidrog till att skapa en
fast historisk grundval för studiet av
Shakespeare och hans samtida. Malone ägnade sig
särskilt åt studier av det senare 1500-talets
teaterförhållanden, och bekant är, att han* för

Teaterkvarteret i London på södra Themsenstranden 1600. Kopparstick
av John Norden 1600.

detta ändamål företog ytterst ingående
undersökningar av de engelska arkivens rika
samlingar. Under dessa forskningar säges han ha
påträffat en del tidigare helt och hållet okända
upplysningar om Shakespeare, vilka han dock
icke ville offentliggöra, då deras innehåll icke
alldeles stämde överens med den idealiserade
bild av skalden, som eftervärlden skapat.

Vetskapen om att dylika upplysningar kunde
tänkas förekomma i arkiven sporrade
emellertid Leslie Hotson till en serie
undersökningar, vilkas resultat för Shakespeares
vidkommande som bekant varit mycket givande.
Bland annat har man genom Hotson fått veta,
att Shakespeare år 1596, det vill säga ungefär
vid den tid, då han skapade Falstaffgestalten,
figurerade i en domstolsförhandling, vilken ger
oss visshet om att hans temperament varit av
det hetsiga slaget. En kollega inom
teaterbranschen, William Wayte, har nämligen detta år
hemställt om särskilt skydd gentemot ett
förväntat övervåld av William Shakespeare,
Francis Langley — en känd teaterentreprenör —
och ett par andra personligheter inom dåtidens
skådespelarvärld, vilka således efter allt att

241

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free