Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Meteoritkratrar. En parallell till månens ringberg? av Knut Lundmark - Muntliga förhör i hovrätt, av Viktor Petrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUNTLIGT FÖRHÖR
såsom orsakade av meteoriter. Å andra sidan
måste man dock räkna med att meteoritkratrar
i ganska stort antal böra finnas på månen. —
När man äger ett större och mera omfattande
material över meteoritkratrarna på jordytan,
bör man kunna utföra en bestämning av den
största möjliga storleken hos meteoriterna.
Likaså bör man kunna avgöra om de äldre
kratrarna äro systematiskt större än de yngre,
i vilket fall man ej blott kan förutsätta, att
jorden och månen hört samman under långa
tider, utan även kan bilda sig en uppfattning om
hur meteoriternas genomsnittliga storlek har
växlat under tidernas lopp. Knut Lundmark.
muntliga förhör
i hovrätt.
Handläggningen av rättegångsmål i våra
hovrätter har åtminstone sedan 1600-talets
slut huvudsakligen varit skriftlig. Muntlig
handläggning har dock under gångna
århundraden förekommit i viss utsträckning •—• den
äldsta av våra hovrätter, Svea hovrätt,
instiftades redan år 1614. Mot 1800-talets slut hade
emellertid den möjlighet till muntlig procedur,
som enligt rättegångsbalken förelåg i form av
rätt för parter att påkalla s. k. muntligt förhör
inför hovrätten, stelnat till död formalism, ity
att dessa förhör så gott som undantagslöst
blott utnyttjades till ytterligare växlande av
skrifter mellan parterna.
Genom en lagändring år 1901 avsågs att
skapa en ny ordning härvidlag. Parternas rätt
att påkalla muntligt förhör, såsom innebärande
blott en tom formalitet, avskaffades helt och
hållet, men i stället fingo hovrätterna
befogenhet att på eget initiativ, då sådant ansågs nödigt
till vinnande av upplysning rörande viss
omständighet i målet, föranstalta om parternas
inkallande till muntlig förhandling. Enligt
justitieministerns uttalande till
statsrådsprotokollet tillerkändes hovrätterna denna
befogenhet för att de därmed skulle sättas i stånd att
utöva den processledande verksamhet, som
vore av nöden för behörigt tillgodoseende av
den materiella rättens krav. Syftet med 1901
års lagändring var alltså, att de muntliga
förhören i sin nya form, i motsats till dittills
rådande praxis, skulle få reell betydelse för
målens utredning.
De förhoppningar, som sålunda knötos till
1901 års lagreform, gingo emellertid icke i
uppfyllelse i den utsträckning, som lagens
författare — bland dessa märkes sedermera
hovrättspresidenten friherre E. Marks von
Wür-temberg — ansett önskvärt. Under de omkring
35 år, som 1901 års lag varit i kraft, ha
visserligen muntliga förhör i hovrätterna förekommit,
men endast tämligen sparsamt. Tillräckligt
starkt intresse för ökad muntlig förhandling i
hovrätterna förelåg vid 1900-talets början
tydligen ännu icke, och sedan
processlagberedningen — i sin första gestaltning — tillkommit
år 1911, torde den allmänna opinionen efter
hand alltmera blivit inställd på att man borde
avvakta genomförandet av den muntliga
rättegångsreformen i dess helhet. Under
femårsperioden 1930—34 förekommo dock 36
muntliga förhör i Svea hovrätt och 14 i vardera av
Göta och Skånska hovrätterna.
Från och med år 1935 kan emellertid påvisas
ett ökat intresse inom hovrätterna själva för
muntlig förhandling i målen. Man kan här i
viss mån tala om partiell rättegångsreform utan
lagändring, i det att åtminstone i två hovrätter
— Svea och Skånska — från och med
sistnämnda år muntliga förhör började hållas i
avsevärd omfattning. Detta skedde med
utnyttjande av 1901 års då ännu gällande
lagbestämmelser.
Inom justitiedepartementet tillkallade
sakkunniga, förutvarande justitieministern
advokaten Eliel Löfgren och sedermera hovrätts-
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
