Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Växternas tillväxtämnen, av M. G. Stålfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTERNAS TILLVÄXTÄMNEN
VÄXTERNAS
TILLVÄXTÄMNEN.
Ända sedan det forskningsskede, som inom
växtfysiologien präglades av Charles Darwin,
Julius Sachs och Wilhelm Pfeffer, har analysen
av tillväxten stått på dagordningen. Man
skaffade sig så småningom en ingående kännedom
om bl. a. sambandet mellan tillväxt och
formbildning å ena sidan och yttre faktorer å den
andra. De förmedlande processerna förblevo
emellertid länge oåtkomliga för iakttagelser
och betecknades som retningar av olika slag.
Först sedan man funnit, att dessa retningar
bestå i en utlösande verkan av substanser, som
växten själv producerar eller upptar utifrån
samt eventuellt transporterar till
verkningsorten, var vägen funnen för ett djupare
inträngande i tillväxtens skeende. En av de
banbrytande upptäckterna gjordes omkring år
1910 av professor P. Boysen Jensen i
Köpenhamn, då han påvisade, att den fototropiska
böjningen hos havregroddar, d. v. s. den genom
ensidig belysning utlösta böjningen, bestämmes
av ett ämne, som vandrar från toppen av
plantan ned mot basaldelen. Att toppen upptar
ljusretningen och att denna ledes nedåt till
plantans bas, så att även denna reagerar, var
redan förut bekant, men Boysen Jensen visade,
att retningen kan ledas ned även om toppen
först avskäres och åter påsättes och att
ledningen äger rum t. o. m. om ett skikt gelatin
lagts in på snittytan mellan toppen och
basaldelen. Av sina försök drog han slutsatsen, att
retningsledningen består i transporten av ett
ämne. Då plantans böjning kommer till stånd
därigenom, att skuggsidan växer fortare än den
belysta sidan, var det också klart, att ämnet
i fråga måste äga egenskapen att öka cellernas
tillväxthastighet. Ämnet kan således kallas ett
tillväxtämne. Upptäckten var epokgörande, ty
man hade nu funnit dels retningsprocessens
substantiella underlag och dels en metod, som
lämpade sig för en ingående undersökning av
detta. Växtfysiologerna började därför på olika
håll uppta problemet till behandling, och
arbetena inom detta och angränsande områden av
tillväxtfysiologien ha under senare år hastigt
ökat i antal.
Då tillväxtämnet kan diffundera genom ett
agarskikt, är det möjligt att anrika det i agar.
Om t. ex. den avskurna toppen av en
havreplanta placeras på en agarplatta, tränger ämnet
in i denna, och om plattan därpå sättes pä
plantan i stället för den bortskurna toppen,
framkallas samma tillväxt- och
böjningsfenomen som hos en oskadad planta. Genom att
på detta sätt först uppsamla ämnet i agar och
därpå pröva dess effekt på unga havregroddar
kunde man bestämma ämnets förekomst och
utbredning. Det visade sig snart, att ämnet
eller ämnena voro allmänt förekommande inom
växtriket men framför allt hos unga, växande
organ. Man fann dem sålunda i skottspetsar
och rotspetsar, i knoppar och unga blad samt
dessutom i riklig mängd hos blommornas
stån-darmjöl och hos unga groddplantor och
groende frön. De förekomma även i vilande frön
samt hos frukter och rotfrukter. Det var
därför kanske icke så märkvärdigt, som det vid
första påseendet kunde förefalla, att man också
påträffade dem i mjöl och andra tekniska
produkter ur växtriket samt i människans och
djurens kroppssafter, såsom saliv och urin.
Substanser av liknande slag påvisades dessutom
hos lägre växter, såsom svampar och bakterier.
En viktig förutsättning för ett djupare
inträngande i tillväxtämnenas fysiologi var
kännedomen om deras kemiska konstitution, och
det gjordes därför redan tidigt försök att
utforska denna. Arbetet stötte på stora
svårigheter, emedan ämnena alltid förekomma i
mycket små kvantiteter. Även i sådana objekt, som
innehålla tillväxtämnen i en ur fysiologisk
synpunkt sett riklig mängd, är den absoluta mäng-
297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
