Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Växternas tillväxtämnen, av M. G. Stålfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTERNAS TILLVÄXTÄMNEN
den blott ytterst ringa. Den som till slut
lyckades lösa uppgiften var professor Fritz Kögl i
Utrecht. Kögl och hans medarbetare kunde ur
majsgroddar och malt isolera och identifiera
två ämnen, som kallades auxin a och b och som
hade samma fysiologiska egenskaper som
tillväxtämnet hos havregroddarna. Auxin a
isolerades dessutom ur urin, och i detta material
påträffades ännu ett ämne med
tillväxtämnenas egenskaper. Detta benämndes heteroauxin.
Auxin a och b visade sig vara med varandra
nära besläktade monocykliska, omättade syror.
Heteroauxin är också en organisk syra men
vitt skild från de föregående. Den är
hetero-cyklisk och kvävehaltig och befanns vara
A-indolylättiksyra.
Att syror av så olika konstitution som de
ifrågavarande framkalla fysiologiska processer
av i stort sett samma slag var anmärkningsvärt.
Man anställde därför försök med derivat av de
funna syrorna samt med andra närstående
syror under antagandet, att tillväxtprocesserna
kanhända vore föga specialiserade och sålunda
känsliga för organiska syror i allmänhet eller
åtminstone för ämnen, närbesläktade med
auxi-nerna. Detta visade sig dock icke vara fallet.
Auxin a och b förlora sin fysiologiska verkan
redan vid en ur kemisk synpunkt obetydlig
ändring av molekylen, och närstående syror till
/Mndolylättiksyra ha ingen eller en blott
obetydlig effekt på tillväxten.
Med framställningen av de tre substanserna
var frågan om tillväxtämnets kemiska natur
likväl icke löst. Det ämne, som bildas i
havreplantans topp och som påverkar tillväxten,
kunde utgöras av ett eller flera av
auxin-ämnena eller möjligen av ett helt annat ämne.
Genom jämförelse av den beständighet, som
havreplantans tillväxtämne visar mot kemiska
och fysikaliska ingrepp, och motsvarande
beständighet hos de olika auxinsorterna blev det
dock fastställt, att endast auxin a hade att
uppvisa egenskaper, motsvarande tillväxtäm-
net, men också att överensstämmelsen dem
emellan var så god, att man med stor
sannolikhet kan anse dem såsom identiska.
Kögls och hans medarbetares banbrytande
undersökningar, som alla infalla under åren
efter 1931, öppna nya möjligheter för
utforskandet av tillväxtens fysiologi. Tillväxtämnena
kunna nu exakt doseras, vilket är av stor vikt
t. ex. då det gäller försök i fråga om det
fysiologiska verkningssättet. För analys av den
fysiologiska effekten är också kännedomen om
tillväxtämnenas kemiska natur av stor betydelse.
Före Kögls arbeten hade en mängd
undersökningar över tillväxtämnenas fysiologiska
verkningar utförts, och det hade därigenom
visats, att effekten består i en ökning av
plantans volym eller närmare bestämt i en ökning
eller ett igångsättande av de nybildade cellernas
sträckningstillväxt. Där cellsträckning pågår,
finnas därför tillväxtämnen, som antingen
bildas inom den växande zonen eller ditföras från
annan del av plantan. I de fall, där en
transport av ämnet äger rum, kan
transportriktningen påverkas av ljus och tyngdkraft, så att
fototropiska och geotr opiska följdföreteelser
uppstå. Den fototropiska böjningen av
havregroddarna, som redan omtalats, beror sålunda
åtminstone till stor del därpå, att tillväxtämnet
genom groddens ensidiga belysning ändrar
riktning, så att det delvis vandrar över mot
plantans skuggsida, där således tillväxten blir
starkare än på den belysta sidan, varigenom
plantan böjes mot ljuset.
Om grodden lägges horisontellt, tar
transporten intryck av tyngdkraften, en större del av
tillväxtämnet vandrar över till undersidan,
denna växer då fortare än översidan, och
plantan böjes uppåt.
I rötternas spetspartier sker en liknande
transport från toppen till de basala delarna,
och transportriktningen påverkas även här av
tyngdkraften, så att rötter, som ligga
horisontellt eller avvika från lodlinjen, erhålla mera
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
