Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Borgerlig helgdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGDAG
vilken avsett helgdagar av kyrklig karaktär.
Borgerliga helgdagar, motsvarande exempelvis
»Grundlovsdagen» den 5 juni i Danmark, den
17 maj i Norge eller den 1 maj i Tyskland
(sedan 1934 nationell högtidsdag av helgdags
karaktär), ha hittills varit okända i svensk
rätt.
Under årens lopp har emellertid införandet
av arbetsfria söckendagar i Sverige flera gånger
varit föremål för statsmakternas behandling.
Sålunda hemställde 1915 års riksdag, med
anledning av motion av borgmästaren Jakob
Pettersson i Södertälje, om utredning angående
införande av bestämmelser om helgdagar utan
kyrklig karaktär i syfte att bereda särskilt
kontors-, butiks- och fabriksanställda tillfälle
till vila och rekreation under den ljusa och
varma årstiden. Det slutliga resultatet av
denna hemställan blev en av riksdagen 1931
besluten ändring i lagen om arbetarskydd,
varigenom bestämdes, att arbetare i allmänhet bör
beredas sammanhängande semesterledighet
under minst fyra söckendagar. De sålunda
lagstadgade arbetarsemesterdagarna hade
emellertid ej karaktär av allmän helgdag lika litet
som de bankfridagar (påskafton,
midsommarafton och julafton), som tillkommit genom 1935
års riksdagsbeslut.
Förslaget om likställande av den 1 maj i
vissa avseenden med allmän helgdag
framställdes 1926 av generalpoststyrelsen och
remitterades till ett antal myndigheter och
sammanslutningar. Under hösten 1937 upprättades
inom socialdepartementet en promemoria
angående införande av lagbestämmelser rörande
den 1 maj som arbetsfri dag jämte ett
lagutkast, över vilka ett stort antal verk och
myndigheter bereddes tillfälle att avge
yttranden.
De synpunkter, som därvid framkommo och
som sedermera präglade riksdagsbehandlingen
av frågan, voro i stort sett följande. Å ena
sidan framhölls, att dagen redan vore arbets-
fri för en mycket stor del av befolkningen och
att tiden nu vore inne att legalisera denna
sedvänja. Det påpekades även, att dagen ej
blott är en arbetarnas demonstrationsdag utan
har vida äldre traditioner som folklig festdag
med anledning av vårens ankomst och att en
lagstiftning, varigenom den bleve allmän
helgdag, vore avsedd att försvaga den politiska
karaktär, som den 1 maj för närvarande har.
Å andra sidan yppades betänkligheter med
hänsyn till lagens inverkan på näringslivet.
Därvid påpekades särskilt de olägenheter en
allmän ledighet skulle medföra vid
kontinuerliga arbeten inom industrien. Vidare
framfördes den meningen, att en arbetsfri 1 maj ej
är regel inom jordbruket och att införandet av
allmän ledighet denna dag kunde tänkas vålla
olägenheter, helst denna årstid är den för
jordbruksarbetet mest brådskande. (Häremot
genmäldes i debatten, att lagen ej innebär ett
kategoriskt förbud mot arbete den 1 maj.)
Från detaljhandelshåll framkom yrkandet, att
butiksstängningslagen ej borde äga giltighet
den 1 maj, därest dagen bleve helgdag. Man
anförde även från visst håll, att den rekreation,
som lagen möjligen kunde åsyfta, ej bleve
tillgodosedd genom en sådan begränsad åtgärd,
varför frågan om en arbetsfri 1 maj borde
sammankopplas med det större spörsmålet om
lagstadgad semesterledighet. Slutligen gjordes
även den meningen gällande, att ett antagande
av den 1 maj som borgerlig helgdag borde
åtföljas av ett slopande av någon av de
kyrkliga helgdagarna.
Med lottens hjälp kom andra lagutskottets
hemställan att gå ut på avslag på
propositionen. Andra kammaren biföll emellertid
propositionen med 114 röster mot 40, och Första
kammaren följde beslutet med 57 röster mot
40, sedan statsministern i debatten framhållit,
att kammaren knappast kunde göra någon
nytta genom att gå en annan väg än Andra
kammaren gått med så stor majoritet.
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
