Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Hermelinska kartverket. Den första kartläggningen av hela Sverige, av Herman Richter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMELIN SK A KARTVERKET
HERMELINSKA
KARTVERKET.
DEN FÖRSTA KARTLÄGGNINGEN
AV HELA SVERIGE.
Av det berömda Hermelinska kartverket över
Sverige och Finland, så benämnt efter dess
skapare, bergsrådet friherre Samuel Gustaf
Hermelin, utkom första bladet, omfattande
Västerbotten och svenska Lappmarken, år 1796,
det sista, omfattande Kalmar län, år 1818.
Kartorna samlades och utgåvos i ett atlasverk med
titeln »Geographiske chartor öfver Swerige».
Atlasen består av två delar på tillsammans
fyra avdelningar. De tre första avdelningarna
bilda verkets första del. Första avdelningen
upptager kartorna över »de norra landsorter»,
d. v. s. Norrland, som återgivits i fyra
landskapskartor jämte en inledande översiktskarta
över Sverige med angränsande länder. Dessa
fem kartor utkommo i tryck redan 1796—97.
Andra avdelningen består av sex kartor över
Finland, utkomna 1798—99, och tredje
avdelningen av sju kartor över Svea rike, utkomna
1800—04 jämte en senare tillkommen
generalkarta. På mindre tid än ett decennium hade
således kartorna över större delen av Sverige
och hela Finland blivit utarbetade och
offentliggjorda. Utgivningstiden för Svea rike hade
dock varit mer än dubbelt så lång som för de
båda övriga landsändarna var för sig. För Göta
rike ökades den till fjorton år. Denna
tidsut-dräkt berodde i huvudsak därpå, att metoderna
för kartornas framställning under verkets
fortgång undergått betydande förändringar, därtill
på ökade göromål av andra slag för utgivare
och medarbetare. Under det att kartorna över
Norrland och Finland väsentligen voro
grundade på äldre förefintliga geografiska kartor
över områdena, utarbetades kartorna över Svea
rike och Göta rike under anlitande av de rika
samlingar av geometriska kartor över byar och
gårdar, som förvarades i lantmäterikontoret.
Till dessa samlingar hade Hermelin sedan 1797
tillgång. De geometriska kartorna
transporterades först ned i en lämplig skala och
sam-mansattes, varefter de rättades och
fullständi-gades i fältet. Även astronomiska
ortsbestämningar, som under kartarbetets tidigaste skede
icke företagits, fingo stor betydelse, sedan
tjänliga instrument anskaffats. Själv ägde
Hermelin goda insikter i geodesi och fältmätning.
Som bergsman hade han måst göra sig väl
förtrogen med kartor och kartläggning. Nu
krävde organiseringen och ledningen av
kartverket, anskaffandet av instrument och kartor
samt redigeringen det mesta av de krafter
han kunde ägna företaget. Kartläggningen av
Norrland fördelades på ett flertal personer.
Samtliga kartorna över Finland och Svea rike
upprättades av Carl Petter Hällström. Denne
var född i Finland 1774, hade helt ung blivit
Hermelins medarbetare och kvarstod som
sådan till kartverkets fullbordan. Hällström
utarbetade även sju av kartorna över Göta rike.
De övriga inom denna landsdel voro Carl
Gustaf Forsells verk. Otvivelaktigt är
Hällströms andel i kartverkets tillkomst så
betydande, att detta utan medverkan av honom
måhända aldrig blivit bragt till ett slut och i
varje fall näppeligen blivit vad det nu blev.
Men så var också Hällström utan gensägelse
sin tids främste kartograf i vårt land. I skilda
officiella befattningar gjorde han betydande
insatser, förnämligast inom kartografien och
vattenbyggnadskonsten. Även den elva år
yngre Forsell visade en mindre vanlig
duglighet i arbetet. Han slutade som chef för det
svenska lantmäteriväsendet.
Det Hermelinska kartverket är ett i flera
avseenden märkligt arbete. Det är det första
atlasverket av landkartor över Sverige (och
Finland) i egentlig mening. Att ett sådant
företag överläts åt det privata initiativet, ehuru
det svenska lantmäteriet hade privilegium på
utgivandet av geografiska kartor över vårt
335
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
