Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Hermelinska kartverket. Den första kartläggningen av hela Sverige, av Herman Richter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMELIN SK A KARTVERKET
Hermelins geografiska
planer torde närmast
ha influerats av ett
tidigare försök i samma
riktning av en annan
märkesman inom den svenska
bergshanteringen under
1700-talet, den berömde
Daniel Tilas. Under
många år och flitiga
resor hade denne nedlagt
ett outtröttligt arbete på
en systematisk
undersökning, beskrivning och
kartläggning av vårt
lands berggrund. Hans
betydande geografiska
intressen hade satt frukt
i omfattande topografiska
och kulturhistoriska
anteckningar, avsedda för
geografiska beskrivningar. Emellertid grusades
Tilas’ storartade planer av en förödande
eldsvåda, som 1751 härjade Klarakvarteren i
Stockholm, där han då ägde fastighet. Det allra
mesta av hans hopbragta manuskript och
samlingar blev lågornas rov. Bland de förlorade
manuskripten befann sig en tryckfärdig
beskrivning över Härjedalen med ritningar och
tabeller m. m., utarbetad i överensstämmelse
med de av Faggot givna instruktionerna. Trots
att Tilas med förnyad energi åter grep sig an
arbetet, lyckades han dock aldrig fullfölja vad
han hoppats. De, som närmast togo arv efter
Tilas som geografiska och kulturhistoriska
författare, voro Erik Fernow och Abraham
Hül-phers, vilkas livsverk voro beskrivningarna
över Värmland och Norrland. De hade av
honom fått både uppmuntran och understöd.
Den, som upptog Tilas’ planer i deras större
sammanhang, var däremot Hermelin.
När Hermelin den 10 jan. 1797 vid femtiotre
års ålder erhöll Kungl. Maj:ts tillstånd att
Bild 2. Detalj ur »Generalstabens höjdkarta öfver norra Sverige»; skala 1: 500 000,
blad VIII, 1922. Återger samma område som bild 1 och ger ett begrepp om
tillförlitligheten hos 1796 års karta.
under femton års tid från trycket utgiva
»Försök till beskrifning öfver Sverige i anseende
till dess geografiska belägenhet och
mineralhistoria samt till folkmängd och näringar med
tabeller, ritningar och kartor», hade de första
förberedelserna till ett sådant arbete två år
tidigare upptagits i Norrland. Här hade
Hermelin andra stora planer i görningen. Dessa
togo 1797 fastare former i hans verksamhet
att skapa en bestående järnindustri på de
lappländska malmfyndigheterna, såsom före honom
Abraham Steinholtz och Jonas Meldercreutz
försökt göra. Han inköpte Meldersteins
nedlagda bruk och anlade flera nya i kustlandet
vid Luleälven. Över ett hundratal nybyggen
med odlingar upptogos inåt Lappmarken,
landsvägar, båtleder och lastageplatser anlades
för att trygga malmtransporten från
Gällivarefälten till bruken. Smeder, masmästare,
bruksarbetare och kolare till bruksdriften
anskaffades från bergslagen.
Ägare till en för sin tid betydande privat-
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
