Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Hermelinska kartverket. Den första kartläggningen av hela Sverige, av Herman Richter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMELIN SK A KARTVERKET
Skant)
Baifom
BöU
^SlàUen ^
jSufvikcn
Ska^tucfnn
Muüfidikt
Fàvikà
Hrtfhäan
.(mjtafit t**?
^ Caribrryd Grufri
cuiut
^kauvainet
Bild 3. Detalj ur kartan över Västernorrlands län, upprättad av lantmätaren
J. Törnsten 1771 och utgiven av landshövdingen P. A. örnsköld.
förmögenhet, finansierade Hermelin själv sin
verksamhet som geograf och industriman.
Kring sig samlade han ett antal yngre
personer bland bergskollegiets tjänstemän och
förelade dessa vissa uppdrag i fältet. Först
utsändes bergmästaren i Falun Anton Swab
och markscheider Clas Wallman på en resa till
Västerbotten 1795. Den berättelse, som Swab
avlämnade över resan, innehöll såväl en kort
geografisk beskrivning över trakterna som en
förteckning på mineral och fossil inom
desamma. Vissa förarbeten till en karta över
Västerbotten företogos även. Följande sommar
utsträcktes undersökningarna till Lappmarken.
Vid detta tillfälle reste Wallman tillsammans
med bergmästaren i Sala Carl Anders Hiort
af Ornäs. De besökte därunder bl. a. Gällivare
och Ruoutevare malmberg. Ur dessa båda resor
framgick den »Charta öfver Wästerbottn och
Svenske Lappmarcken», som på Hermelins
föranstaltande och bekostnad upprättades av
Swab och Wallman och utkom 1796. Det var
•A den första kartan i det
blivande Hermelinska
kartverket. Den vilade
på äldre och nyare
kartmaterial samt deras
egna observationer.
Enligt instruktionen till
1796 års resa skulle
då bl. a. medföras
»in-strumenter till sådana
observationers och
undersökningars anställande, som till
ändamålet tjänade». Mera om
’lcck* dessa instrument
nämndes icke, men de voro
sannolikt av samma slag
som de, vilka kommo
till användning under en
annan resa 1796,
nämligen en distanstub och
ett vertikalinstrument. I den senare resan
del-togo Swab och notarien i bergskollegium Carl
Magnus Robsahm. Nu skulle Gästrikland,
Hälsingland och Härjedalen rekognosceras. Av
de dagboksanteckningar, som fördes under
denna resa, äro de, som röra Härjedalen och
en utflykt därifrån till Röros kopparverk i
Norge, bevarade. Under tre veckors tid
genomströvades Härjedalen, varunder
huvudintresset inriktades på en undersökning av
berggrunden. Därjämte fördes omfattande
topografiska anteckningar, och mätningar företogos
med de ovannämnda instrumenten. Bl. a.
gjordes några försök att med
vertikalinstrumentet mäta Funäsdalsbergets, Mittåkläppens
och Anåfjällets höjd över Ljusneälvens
vattenyta (bild 1—2). Ett par detaljkartor
upprättades av Robsahm. Följande år utkom en
av Swab och Robsahm författad karta över
Härjedalen. Den var grundad på en karta, som
landshövdingen greve F. A. U. Cronstedt
tidigare låtit upprätta. Ovisst är om några kart-
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
