Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Inlandsbanan med tvärbanor. Det sista ledet i statens järnvägsbyggnader fullbordat, av G. Philip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INLANDSBANAN MED TVÄRBANOR.
DET SISTA LEDET I STATENS JÄRNVÄGSBYGGNADER FULLBORDAT.
Det senast förflutna året var ett märkesår i statens järnvägsbyggnaders historia. Då avslutades nämligen det efter våra förhållanden storslagna arbetet Inlandsbanan med tvärbanor, och samtidigt upphörde praktiskt taget statens järnvägsbyggnader, vilka pågått alltsedan år 1855, då det första spadtaget på dessa byggnader togs i närheten av Alingsås.
NORDISK FAMILJEBOKS MÅNADSKRÖNIKA A.-B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET
Kartskiss över Inlandsbanan.
Tanken på en längdbana genom rikets västra och inre nordliga delar framfördes första gången offentligt i ett yttrande år 1897 av generalstabschefen i samband med förberedande åtgärder för Bodenbanans utdragande till norska gränsen. Han upptog i detta yttrande bland de önskemål, som i händelse av en sådan anläggning kunde ifrågasättas för övre Norrlands försvar, ej blott en fästning utan även en inre järnvägsförbindelse mellan övre Norrland och mellersta Sverige för underlättande av trupptransporter och som etapplinje mellan söder och norr. Två år senare gjordes, då med handelspolitisk motivering, av vice konsuln W. T. Lundgren och åtta andra ledamöter av Andra kammaren framställning till Kungl. Maj:t om åtgärder för byggande av en statsbana från Dalarna till bohuslänska kusten. I yttrande över denna framställning hemställde järnvägsstyrelsen om anslag till en förberedande okulär besiktning av den ifrågasatta järnvägen, men denna hemställan föranledde icke någon omedelbar Kungl. Maj:ts åtgärd. Följande år förnyades framställningen, och samtidigt ställdes ett på privat väg insamlat belopp till förfogande för de förberedande undersökningarna. Dessa kommo till stånd åren 1900—02 och utfördes på järnvägsstyrelsens uppdrag av civilingenjören E. Winell samt utvidgades med en utredning rörande exporthamn på bohuslänska kusten. Det ekonomiskt gynnsamma resultat, som undersökningarna syntes utlova, gav 1902 anledning till nya framställningar dels från Värmlands läns landsting, dels från landshövdingarna i Göteborgs och Bohus, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län samt från tolv riksdagsmän ur såväl Första som Andra kammaren. I dessa framställningar hemställdes om fullständigare och utförligare undersökningar. Efter uttalanden från järnvägsstyrelsen, som förordade, att undersökningarna skulle utsträckas till Sveg i Härjedalen, hemställde Kungl. Maj:t slutligen i proposition till 1904 års riksdag om anslag till en fullständig undersökning med tillhörande ekonomisk-statistiska utredningar av banprojektet söder om Sveg, den s. k. södra delen av Inlandsbanan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
