Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanskt inflytande i svenska folkrörelser. Emigration - frikyrkorörelse - nykterhetsarbete, av Gunnar Westin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AM ERIK A—S V ERI GE
Amerika-Bladet.
,V;o i
Tfcàpii 2 November
■ *’ t ’ !>.’." ......... >
Tidningar för emigrantvärvning.
voro storslagna, prästerna skilde sig från de
svenska »som natt och dag», nykterheten var
utomordentligt stor, jorden var oanat
fruktbar, det var ett sannskyldigt Kanaans land
man kommit till. En av de mest entusiastiska
av de tidigaste emigranterna var den östgötske
bonden och byggmästaren Per Cassel, som ledde
en utvandringstrupp från Kisa år 1845 och blev
grundaren av kolonien New Sweden i Iowa,
det första permanenta svensksamhället hos
1800-talsemigranterna. Han målade verkligen
Amerika med ljusa färger, och hans skildringar
publicerades icke endast i
Östgota-Correspon-denten utan infördes också i en
48-sidesbro-schyr: »Beskrifning öfwer Norra Amerikas
Förenta Stater» (1846).
I ännu högre grad användes de ljusa
färgerna i de senare talrika »handböcker för
emigranter», bakom vilka ofta stodo
jordsäljare-intressen och båtbolag. I dessas tjänst stodo
rätt ofta också kyrkliga företag och ledare.
Icke få pastorer och folkpredikanter tjänade
såsom emigrantagenter,
antingen öppet eller maskerat.
Detta gällde icke blott de
mot den svenska statskyrkan
oppositionella läsare och
frikyrkopredikanter, vilka
begivit sig till »det förlovade
landet». Även inom den
sedan 1860 bestående
Augustana-synoden funnos exempel
på samverkan med
jordexploatering och
järnvägsbolag. Ett karakteristiskt
utslag av denna
frimodiga emigrantvärvning genom
trycksvärtan utgjorde de
tidningsföretag, som man på
svensk mark omkring 1870
satte i gång med. Sådana
blad voro den i Göteborg
utgivna tidningen Amerika,
som började utkomma 1869 och senare
fortsattes av Nya Werlden. Tidning för Menige
Man, åren 1872—jan. 1874. I Jönköping utkom
1871—72 Sverige och Amerika och i Örebro
Amerika-Bladet 1869—70, fortsatt av
Amerika-Bladet Svensk Amerikansk
Månads-Revy under några månader sommaren 1870.
På så sätt predikades evangeliet om Amerika.
Goda intryck och erfarenheter från U. S. A. och
dystra hågkomster från hemlandets torftiga
förhållanden sattes mot varandra.
Den svällande strömmen emigranter blev
särskilt stark efter inbördeskriget i U. S. A. i
början av 1860-talet och efter de hårda
nödåren 1867—68 i vårt land. Den officiella
statistiken beräknade år 1870 svenskarnas antal i
U. S. A. till 97 332, år 1880 till 194 337, år 1890
till 478 041 och år 1900 till 572 014. Vid
folkräkningen 1930 funnos i U. S. A. c:a 595 000 i
Sverige födda personer. Den väldiga
europeiska folkvandringen till U. S. A. innebar
också ett kyrkohistoriskt problem, ty med in-
390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
