Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanskt inflytande i svenska folkrörelser. Emigration - frikyrkorörelse - nykterhetsarbete, av Gunnar Westin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKRÖRELSER
Leonard Strömberg. K. O. Broady.
O. G. Hedström.
vandrarna kommo även religiösa och kyrkliga
föreställningar och sedvänjor, olika kultbruk
och bekännelser. Även de svenska
emigranterna voro olika varandra i detta fall, och
nykomlingarna i U. S. A. ställdes i kyrkligt
avseende inför ett fritt och eget val. Antingen
kunde de välja att vidbliva den
kyrkoåskådning, som de fostrats i, och då skapade de
till en början de få och små svensk-lutherska
församlingarna. De hade då att påtaga sig
offren för en självständig
församlingsverksamhet, vilken icke kunde påräkna något stöd från
hemlandet, enär både statliga och kyrkliga
myndigheter betraktade emigrationen såsom ett
otillbörligt företag, och dessutom voro så
många av de tidigaste emigranterna kyrkligt
opålitliga läsare. De svenska emigranterna
kunde i det nya landet också ansluta sig till
något av de där existerande kyrkosamfunden,
vilket också till en början ganska ofta skedde.
Ofta blevo de då metodister eller baptister,
och från dessa nyomvända, vilka således också
accepterade det underbara landets
karakteristiska samfundsbildningar, gick ett starkt
inflytande över till Sverige. Både pengar och
personligt inflytande kommo genom dem. Särskilt
rapporterades de stora väckelserna, där Moody
och Sankey snart stodo i centrum.
Vid sitt besök i Amerika år 1841
sammanträffade George Scott med en svensk, som på
detta sätt valt sig ett nytt kyrkligt hemvist.
Det var O. G. Hedström, som då redan i några
år varit metodistpredikant. Scott sökte få
denne ivrige metodist till medhjälpare i
Sverige, men det blev annorlunda. Hedström kom
att från 1845 i ett trettiotal år leda en
skandinavisk sjömans- och immigrantmission i New
York, och han övade därigenom ett enastående
inflytande bland immigranterna. Hans broder
J. J. Hedström blev också metodistpredikant
och verkade i mellanvästern med god
framgång. En rad andra svenskar slöto sig till den
stora, vid denna tid starkt växande
metodist-episkopalkyrkan. Bland dessa voro också den
ovan nämnde Per Cassel och fil. dr William
Henschen, son till den bekante rådman L. W.
Henschen i Uppsala. Från denna svenska
me-todism i U. S. A. började ett starkt inflytande gå
tillbaka till hemlandet. Återigen var det
»amerikabreven», som kommo att spela en viss roll,
men mer ändå verkade de personliga besöken.
Flera av de nyvunna metodisterna kommo till-
391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
