Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanskt inflytande i svenska folkrörelser. Emigration - frikyrkorörelse - nykterhetsarbete, av Gunnar Westin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKRÖRELSER
Oskar Eklund.
norna i kyrkligt arbete som
väl ingenstädes i
protestantismen, och detta har övat
inflytande även i vårt land.
Vi ha förut nämnt hur
den amerikanska
föreningsbildningen kom till vårt land
genom nykterhetsarbetet
redan på 1830-talet. Senare
under seklet kommo nya
impulser på detta område.
De förut nämnda religiösa
ledarna voro i regel mycket
aktiva nykterhetskämpar. i
speciella organisationer
gjorde de också sina
insatser. Godtemplarorden är en
amerikansk skapelse och var ursprungligen
en klart religiös organisation. Den
bildades av kyrkomän år 1851 och fördes till
vårt land av f. d. baptistpredikanten Olof
Bergström, en av de ostadiga emigranter,
som på ömse sidor om Atlanten
entusiasmerade sig själva och andra för olika
angelägenheter. Det var också en skara
baptister, som hösten 1879 i Göteborg tog mot det
nya budskapet och bildade vårt lands första
godtemplarloge. Som bekant har
Godtemplarorden i Sverige genom god ledning och
kulturell ambition blivit en mäktig folkrörelse och
nått ett stort inflytande även i det
internationella nykterhetsarbetet. Stor uppmärksamhet
väckte kvinnornas nykterhetsarbete i U. S. A.
i mitten av 1870-talet, då metodistkvinnan
Frances E. Willard framträdde som en stark
ledare. Resultatet blev den världsomfattande
kvinnoorganisationen Vita Bandet, som 1900 av
Emilie Rathou infördes i Sverige. År 1877
bildades i U. S. A. blåbandsrörelsen med stark
religiös prägel, som bibehållits. Även denna
rörelse kom snart till Sverige; från 1883 var
redaktör Oskar Eklund en förkämpe för den. Den
har vunnit stor omfattning. Av amerikanskt
Emilie Rathou.
ursprung var också Templarorden, stiftad 1883
och införd i Sverige redan 1884, likaså den
rörelse, benämnd Hoppets Här, som genom den
livlige och »amerikanske» folktalaren och
predikanten Eli Johnson infördes här i landet 1876.
I nykterhetsverksamheten kommo således de
amerikanska förenings- och ordensidéerna att
få en blomstring i vårt land. Efter
världskriget blev den amerikanska förbudsrörelsen, som
lyckats skapa lagstadgat rusdrycksförbud i
U. S. A., aktiv även i andra länder och
inspirerade och understödde liknande rörelser, så
även i vårt land. Utgången hos oss blev
negativ, och även i U. S. A. nödgades man ge upp
detta försök att skapa nykterhet.
Med det nu sagda är det amerikanska
inflytandet i de svenska folkrörelserna icke
uttömmande angivet. Även om man bortser från
massorna av »amerikabrev», som oavlåtligen
växte, så har man också andra ganska okända
vägar för påverkan. Mängder av skrifter och
tidningar, just de svensk-amerikanska
tidningarna, både profana och kyrkliga, ha funnit
vägen över Atlanten och i hem och bland
ungdom övat sitt inflytande. Och vad ha icke alla
svenska reseskildringar från U. S. A., tjogtals
395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
