Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanskt inflytande i svenska folkrörelser. Emigration - frikyrkorörelse - nykterhetsarbete, av Gunnar Westin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AM ERIK A—S V ERI GE
D. L. Moody.
J. R. Mott.
rörelse och den kristliga studentrörelsen John
R. Mott och Robert P. Wilder nämnas. De
representera linjen från Moody.
Alltför vidlyftigt skulle det bli, om vi här
ytterligare skulle angiva det amerikanska
inflytandet i den religiösa sångens historia i vårt
land och de amerikanska predikanternas
betydelse. En rad av våra mest sjungna folkliga
sånger ha amerikaner till författare, och genom
utvandrares personliga förbindelser och besök i
Sverige ha de livliga amerikanska sångerna ofta
fångat och stimulerat stora församlingar i vårt
lands tusentals missionshus och frikyrkokapell.
Den amerikanska predikan har på liknande sätt
förts över till oss; ofta har den varit ett
inflytande på gott och ont. Kolportörer och
predikanter foro i skaror över till Amerika, ibland
på besök, oftare för att stanna. Men de kommo
gärna åter med nya metoder och synpunkter.
Värdefullast har det inflytande varit, som de
otaliga publicerade predikningarna övat. Även
biografier över predikanter, missionärer och
missionsledare ha funnit vägen till tusende
svenska hem. Det är icke lätt att mäta
inflytandet av levnadsbeskrivningar och predik-
ningar av sådana män som
Charles Finney, Henry Ward
Beecher (son till
ovannämnde Lyman Beecher och
broder till Harriet Beecher
Sto-we, författare till »Onkel
Toms stuga»), Th. L.
Cuy-ler, D. L. Moody, Th. de
Witt Talmage, R. A. Torrey,
A. B. Simpson m. fl. De
olika religiösa samfundens
och missionssällskapens
tidningsorgan och bokförlag ha
flitigt förmedlat det
amerikanska inflytandet.
Utmärkande för all denna
från Amerika påverkade
religiositet var den självklara
rätten till fri och frivillig organisation och till
mötesfrihet, lekmännens och kvinnornas aktiva
deltagande i verksamheten, gemenskapen i
ekonomiska offer och framgångens glädje. En viss
beställsam verksamhetsiver kännetecknade utan
tvekan många av dem, som voro gripna av de
amerikanska idealen. Professor Waldemar
Ru-din skrev en gång till en svensk-amerikansk
präst: »Vi hava den beskedliga slentrianens
fara; I haven den forcerade slentrianens fara.»
Denna aktivisering av lekmannavärlden har
dock varit en utomordentlig tillgång, och den
framträder också i den senaste vågen av
amerikanskt religiöst inflytande i Europa — i våra
dagars Oxfordgrupprörelse. Kvinnornas
frihet att rösta, deltaga i rådplägningar, predika,
leda möten och arbeta i söndagsskola och
ungdomsvård har varit av banbrytande betydelse.
Särskilda kvinnoorganisationer hade i Amerika
bildats redan i början av 1800-talet, och 1852
tog den första kvinnan regelrätt ordination till
prästämbetet. Detta skedde inom
kongregatio-nalistkyrkan. Snart hade flera samfund
öppnat prästbanan för kvinnan. I övrigt har den
amerikanska organisationsförmågan satt kvin-
394
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
