Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Förenta staterna och svenska folkbibliotek, av Fredrik Hjelmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBIBLIOTEK
av motsvarande kommunala eller enskilda
bidrag. Det var dock ej blott genom dessa
bibliotek, som Förenta Staterna hade ett försteg
framför Europa, utan också, framhåller han, genom
tillgången av lämplig litteratur särskilt för barn
och ungdom. Slutligen tog Siljeström med
särskilt intresse del av den
föreläsningsverksamhet, som bedrevs av olika anstalter under namn
av »mechanics’ institutes», »lyceums» o. s. v.
Det Amerika, som mötte Siljeström, var ännu
ingalunda något föregångsland i fråga om själva
biblioteksorganisationen. Han konstaterar en
kännbar brist på »vetenskapliga samlingar,
enkannerligen bibliotek». Endast fyra bibliotek
funnos, som innehöllo över 50 000 volymer:
Kongressbiblioteket, ett bibliotek i Filadelfia, ett
i Boston och slutligen »collegebiblioteket» i
Cambridge. Som ett mycket lovande tecken för
framtiden såg han dock den stora donation, som
John Jacob Astor vid sin död 1848 överlämnade
till staden New York för inrättande av ett
offentligt vetenskapligt bibliotek (detta är
grundvalen till det nuvarande New York Public
Library, världens största folkbibliotek och på
samma gång ett av dess största vetenskapliga
bibliotek). Trots den brist han sålunda
konstaterat ansåg han, att Förenta
Staterna i jämförelse med
Europa uppvisade den naturliga
ordningen. Man hade där låtit
folkbildningen — den allmänna
bildningen — komma först i
utvecklingsserien och bilda den grundval,
»i och ur vilken ett högre
intellektuellt liv så småningom kunde
framspira». Han höll i detta
avseende för troligt, att redan den
närmaste mansåldern skulle där se »en
blomstring, sådan man i detta
ögonblick litet drömmer om i Europa».
Efter återkomsten från Amerika
gav Siljeström redan 1852 ut en
redogörelse för sin resa: »Resa i För-
enta staterna», i två delar, av vilka den första
har till titel »Om bildningsmedlen och
bildningen i Förenta staterna». Denna del, som redan
året därefter översattes till engelska, utgavs av
författaren på nytt 1884 i »Handlingar och
skrifter rörande undervisningsväsendet».
Siljeström nöjde sig ej med att utge en
berättelse om sin resa. Hela hans liv var fyllt
av reformsträvanden, framför allt på
folkundervisningens område. Ett par år efter hans
återkomst (i augusti 1853) påbörjades en ny
tidskrift, Dagens Häfder, som tycks till största
delen vara skriven av Siljeström själv. Man
får här ett starkt intryck av vad hans
studieresa till Förenta Staterna betytt för honom och
hur den ytterligare utvecklat hans redan förut
starka demokratiska och liberala intressen. Det
är typiskt, att det är i anslutning till frågan
om faran för avfolkning genom emigration till
Förenta Staterna, som han i denna tidskrift
1854 riktar en vädjan till »herrskapsklassen»
att genom en förbättrad folkbildning »avbetala
en gammal skuld till den arbetande klassen».
Den första reform han i detta sammanhang
påyrkar gäller »sockenbiblioteket- och
kringvandrande biblioteker». Förebilden till de se-
New York Public Library.
2—NFM38:6
397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
