Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Förenta staterna och svenska folkbibliotek, av Fredrik Hjelmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A M ERIK A—S V ERI GE
Läsesal i New York Public Library.
nare har han hämtat från England, men hela
hans inställning till problemet präglas av hans
erfarenheter från Förenta Staterna. Fem år
senare återkom han i Läsning för Folket än
en gång till frågan om sockenbiblioteken. I
båda artiklarna behandlar han principerna för
bokurvalet, och till den senare artikeln har
han fogat en förteckning med förslag på
lämpliga böcker för sockenbibliotek.
Siljeströms namn hör till dem, som alltid
komma att ha en förnämlig plats i det svenska
folkbildningsarbetets historia. Han var en av
dem, som tidigast arbetat för en särskild
högskola i Stockholm, vari han främst ville se ett
medel i allmänbildningens tjänst. De
praktiska råd och anvisningar han vid olika
tillfällen lämnat för upprättande och
administration av folkbibliotek visa i väsentliga punkter
en framsynt uppfattning, t. ex. i hans avrådan
från låneavgifter. Det skulle dock dröja
många år, innan man från statens sida gick
med på ett direkt understöd åt det fria
folkbildningsarbetet, först 1885 (medan ännu
Silje-ström levde) den populärvetenskapliga
föreläsningsverksamheten och först efter ytterligare
tjugu år folkbiblioteken.
Siljeströms tro på att
amerikanskt biblioteksväsen skulle
redan i den närmaste generationen
nå en utveckling, varom man ej
kunde drömma i dåtidens Europa,
visade sig riktig. 1876, som
räknas som den moderna
biblioteksrörelsens begynnelseår i Förenta
Staterna, hade antalet band i
landets offentliga bibliotek, som på
Siljeströms tid var något över 2
mill., stigit till det sexdubbla, och
i början av det följande
århundradet var man uppe i 55 mill. 1’
Sverige hade man i början av
1890-talet på arkitekthåll börjat
uppmärksamma de amerikanska
folkbiblioteken. Ferdinand Boberg gjorde 1893
en studieresa i Förenta Staterna för att
studera »de fria folkbiblioteken» och utgav 1896
en redogörelse för sina erfarenheter. I
sammanhang med öppnandet av den första för
folkbiblioteksverksamhet särskilt uppförda och
inredda byggnaden i Sverige, det Dicksonska
biblioteket i Göteborg, utgav vice
häradshövding Ernst Bring några anteckningar »Om
folkbibliotek» (1897), som även i korthet redogör
för amerikanska folkbibliotek. Ett visst
historiskt intresse kan det ha, att först den senare
av de båda här omtalade skrifterna nämner
något om att allmänheten får direkt tillgång
till hyllorna med utlåningsböcker och nämner
detta som ett enstaka försök, om också ett
försök, som kan väntas få efterföljd även på
andra ställen, dock utan någon tanke på att det
skulle kunna tillämpas i det nya biblioteket
i Göteborg.
Först nära sextio år efter Siljeströms
studieresa — år 1907 — blev den amerikanska
biblioteksorganisationen från svenskt håll föremål
för en undersökning av en biblioteksexpert,
som i sin uppfattning av folkbildningsarbetets
betydelse hade många beröringspunkter med
398
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
