Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Den nordamerikanska litteraturen och Sverige, av Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A M ERIK A—S V ERI GE
materialistiska och standardiserade
amerikanerna. Denna kulturkritiska litteratur sätter
stort värde på flera invandrarfolk:
skandinaver, tyskar, spanjorer. De ha intressen: musik,
dans, litteratur, konst. Det är en förut ohörd
uppskattning av de europeiska immigranterna.
Theodore Dreiser var den, som bröt mot den
konventionella behandlingen av sexuella ting.
Hans massiva romaner ge en beklämmande
bild av dagligt liv, mäktigast i »En amerikansk
tragedi». Sherwood Anderson har tagit
avgörande intryck av Freud; hans motivval är i
det hela Masters’, Dreisers och Lewis’. Till de
nämnda föregångarna sluter sig ett stort antal
författare och författarinnor, till stor del av hög
rang, som John Dos Passos, Dorothy Canfield,
Edna Ferber och Ludwig Lewisohn, vars
»Makarna Crump» är ett av de stora verken.
Mot 1920-talets slut kulminerade denna
litteraturperiod. — Icke bara mästarnas
arbeten utan också många andra tidsromaner ha
överflyttats till svenska, däribland åtskilliga,
som ej tillhöra den tendentiösa riktningen, med
författarnamn som Joseph Hergesheimer, Booth
Tarkington, Edith Wharton m. fl. Den rikt
flödande amerikanska romanalstringen
omfattar numera de mest skilda motivkretsar och
tider ■— man kan nämna Thornton Wilders
»San Luis bro», från det katolska Sydamerika,
Pearl Bucks kinesiska folklivsskildringar,
Margaret Mitchells »Borta med vinden» från
inbördeskriget 1860—64, Hervey Allens
»Anthony Adverse» från Napoleonstiden samt
Ernest Hemingways ödsliga panorama från
efterkrigsgenerationens hopplöshet och
deka-dans eller William Falkner, där det ruskiga
och abnorma, skräck och omänsklighet härskar.
Walt Whitman, som 1855 framträdde med
en liten diktbok, »Leaves of grass»,
utvidgad i ständigt nya upplagor till en volym om
400 sidor, hade fattat det stora beslutet att
skapa en inhemskt amerikansk poesi, som i
både anda och form var motsatsen till Gamla
världens. Den skulle byggas efter en
demokratisk konstprincip och ge uttryck åt
Nordamerikas ojämförliga väldighet, dess folkmassors
universella demokratism och hans egen
gränslösa individualism. Trots den eggande appellen
till U. S. A:s självkänsla dröjde det länge,
innan hans maningsrop vann anklang och hans
nya formprinciper blevo ledande för yngre
släktled. I Sverige blev han sent bekant. 1935
gav K. A. Svensson ut ett urval dikter, »Strån
av gräs», och Erik Blomberg upptar tio dikter
av honom i »Modern amerikansk lyrik» (1937),
vår representativaste amerikanska antologi.
Den moderna nordamerikanska poesien kan
sägas ha haft sin vagga i tidskriften Poetry, A
Magazine of Verse, som skaldinnan Harriet
Monroe började ge ut i oktober 1912 och som
alltifrån första början hade en utomordentlig
framgång. Ett överväldigande antal nya röster
gjorde sig hörda, och redan under Poetrys
första femårsperiod uppenbarade sig där en
stor del av de skalder och skaldinnor, som
skulle bli den nya diktens stora namn under
de följande årtiondena. Den förste, som väckte
uppseende, var Masters 1915. Året därpå
debuterade Whitmans förnämste lärjunge,
svenskättlingen Carl Sandburg, med »Chicago poems»;
han vart dèn moderna storstadens och det
oändliga prärielandskapets hänförde
förhärli-gare, sjöng om proletärerna och
industrialismens nya värld men ägde också ett källsprång
av intensiv personlig lyrik. Erik Blomberg,
Elmer Diktonius och Artur Lundkvist ha gett
ut en stor samling »Dikter i urval» (1934) av
honom; jämte Whitman har han haft
inflytande på flera, bl. a. de nämnda. Påverkad
av negersångerna, diktade Vachel Lindsay
aktuella och expressionistiska folkliga sånger,
med vilka han vandrade genom landet.
Dessa skalder voro lika utpräglat
amerikanska i tonfall och ämnesval som det litterära
genombrottets prosaförfattare och ha fått många
efterföljare liksom dessa. En fri, oregelbunden
406
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
