Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikansk och svensk press. Ett bidrag till vår tidningstekniks historia, av Gunnar Bjurman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A M ERIK A—S V ERI GE
AMERIKANSK OCH
SVENSK PRESS,
ETT BIDRAG TILL VÅR
TIDNINGSTEKNIKS HISTORIA.
Under detta århundrades första decennier
höllo sig svenska tidningsredaktioner, liksom
tidigare, ofta nog med en svensk-amerikansk
tidning. Behovet av riksamerikanska tidningar
var dem i regel främmande. Om det gjorde
sig bemärkt, prenumererade man på New York
Heralds Parisupplaga, som innehöll många
telegram från huvudtidningen. Medan de
svensk-amerikanska tidningarna under årens
lopp, liksom de förmedlade en del amerikanskt
material till den svenska pressen, kommit att
förmedla åtminstone något svenskt material till
den riksamerikanska pressen, sörjde denna’
själv endast i ringa utsträckning för att skaffa
sig material direkt från Sverige. Då det gällde
stora politiska händelser och annat sådant, fingo
byråtelegrammen göra tjänst, men dessa gingo
ej direkt utan via den engelska telegrambyrån
Reuter’s Office, och om kompletterande
privattelegram användes, var dessas ursprung rätt
ofta att söka i Köpenhamn.
Om de svenska nyheter, som sökte sig väg
till Förenta Staterna, ej sällan kunde bli rent
groteska, voro också länge de amerikanska
nyheter, som tidningarna i Sverige publicerade,
av i stor utsträckning underlig beskaffenhet,
översatta som de ofta voro ur tidningaf i
Köpenhamn, Berlin och Wien, något som t. ex.
den svensk-amerikanska tidningen Vestkusten
i början av 1890-talet i en artikel livligt
beklagade. Det dröjde i själva verket ända till
1921, innan nyhetsförmedlingen mellan Sverige
och den svenska pressen ^ ena sidan och
U. S. A. och den stora amerikanska pressen å
andra sidan blev ordnad på ett
tillfredsställande sätt. Då upprättades
Svensk-Amerikanska Nyhetsbyrån (American Swedish News
Exchange) under ledning av
Stockholms-Tid-ningens nuvarande huvudredaktör, fil. dr Börje
Brilioth, som efter några år efterträddes av
redaktör Naboth Hedin. Denna byrå anlades
så,, att den hade kontor i Stockholm men
huvudkontor i New York, att den åtnjöt ett
svenskt statsanslag, att den i viss mån
samarbetade med det svenska
utrikesdepartementet och att den hade goda amerikanska
nyhetsbyråförbindelser. Kontoret i Stockholm
distribuerade amerikanskt nyhetsmaterial till den
svenska pressen och svenskt material till New
York, och kontoret i New York inriktade sig
på svensk nyhets- och bild-»service» till de
amerikanska tidningarna. Genom att sköta
denna sak med god publicistisk insikt och
genom den kloka taktiken att icke utdela
gratis-material utan taga betalt för allt material,
något som i mottagarens ögon (i synnerhet
när denne är amerikan) gör det mera
värdefullt, lyckades byrån snart tillvinna sig
förtroende och få ett oerhört insteg i pressen över
hela det amerikanska jätteriket. Många
tusentals notiser och artiklar om vårt land har den
under årens lopp fått införda i den
amerikanska pressen. Härigenom har en »good-will»
av högt värde skapats åt Sverige i U. S. A. Att
vårt land numera är den bland de mindre
nationerna, som där står högst i kurs, kan i
främsta rummet tillskrivas denna vakna och
vederhäftiga, psykologiskt anlagda
pressverksamhet och det sätt, varpå den intresserat
bemärkta skriftställare för Sverige.
Om man gör en jämförelse mellan de
svenskamerikanska tidningarna under dessas tidigare
decennier och de svenska tidningarna under
motsvarande tid, visar det sig, att de förra väl
icke kunna annat än undantagsvis i
innehållsavseende tävla med de senare — det vore
också orimligt begärt — men att de i stort sett
äro i tekniskt avseende minst lika bra
redigerade som dessa. De kunna ej sällan sägas vara
bättre redigerade, ty de äro i stor utsträck-
408
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
