Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikansk och svensk press. Ett bidrag till vår tidningstekniks historia, av Gunnar Bjurman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRESS
ning redigare ordnade och ha bättre rubriker.
För detta ha de antagligen att tacka lärdomar
från de riksamerikanska tidningarna, som de
dock ej imiterade. Dessa ha inom
tidningsväsendet varit banbrytare för en lättläst, klar
och överskådlig redigering. James Gordon
Bennetts New York Herald, som grundades
1835, var härutinnan den store föregångaren.
När de svensk-amerikanska tidningarna
började sin bana — det var 1851 —, hade New
York Herald nästan ett par årtionden på
nacken, och dess typ var då väl utexperimenterad.
Den vinnlade sig om lättlästhet och reda;
t. o. m. avdelningen för småannonser var
systematiserad efter praktiska metoder. Nyheterna
försågos i New York Herald redan på
1840-och 1850-talen med en eller annan
underrubrik under huvudrubriken. Längre fram
ökades antalet underrubriker. Om Chicagos
brand 1871 innehöll Chicago Tribune ett
reportage med den stora överrubriken »Fire!»,
varefter följde 14 underrubriker och därefter en
underrubrik för varje parti av reportaget. Om
rubrikerna varit två- eller flerspaltiga, skulle
dessa gamla amerikanska tidningsnummer i
våra dagar te sig riktigt moderna, men de voro
blott enspaltiga och förblevo detta ännu under
flera decennier. Många riksamerikanska
tidningar hade länge annonser på första sidan,
ofta även på den andra, men de stora
amerikanska tidningsmännen kommo tidigt till
den åsikten, att tidningens första sida skulle
vara nyhetssida (»tidningens skyltfönster»)
och alltså fri från annonser. Och nyheterna
skulle presenteras under lockande rubricering,
ty rubriken var den bästa försäljaren. Den
måste vara av »human interest».
Tidningarna i Sverige verka under den
tid, som motsvarar den svensk-amerikanska
pressens första decennier, i tekniskt
redigeringsavseende i allmänhet onekligen
efterblivna. Texten ter sig tung och packad,
rubrikerna äro få och ledsamma; sidorna ha alltför
få »ljusrum». Även märkliga nyheter
utredigeras ofta slentrianmässigt och intresselöst.
Telegrammen, då sådana kommit i bruk —
och allmänt använda i pressen blevo de först
i Amerika under inbördeskriget 1861—65 —,
sammanföras ofta, och länge utan särskilda
rubriker, under den gemensamma
överskriften »Telegram», »Telegramavdelning» eller
dylikt. Tidningarna ha annonser på första
sidan, ty denna anordning, som
ursprungligen var tidningsväsendet främmande, hade
i Sverige som i många andra länder blivit
vanlig i samband med annonsväsendets
tillväxt under 1800-talet. Det var i Norden
Henrik Cavling, den danska Politikens
redaktör, som efter amerikanskt mönster 1905
sopade sin tidnings första sida ren från
annonser. Detta exempel följdes fem år senare
av Dagens Nyheter, och därmed inträdde i
Sverige på detta område en reformepok, som
betytt mycket för den svenska pressens
utseende och tekniska utveckling.
Emellertid fanns det en svensk tidning, som
på ett tidigt stadium började använda
amerikanska rubriker, nämligen östgöten i
Linköping. Denna tidning hade under 1870- och
80-talen samt i början av 90-talet som redaktör
Isidor Kjellberg (född i Stockholm 1841), en
frihetsidealist och tidningsman i varje tum, en
man som genomredigerade sin tidning och i
stor utsträckning verkligen skrev den. Han
presenterade större nyheter piggt och förstod
att använda de feta och de kursiva stilarna i
stilförrådet. Under hans senare redaktörstid
kan man i hans ovanligt redigt uppställda
tidning — där ledarna genom placering och
rubricering tedde sig ungefär som ledare i våra
dagar — påträffa många artiklar med
amerikanska rubriker. Artikeln har då en grövre
överrubrik och ända till sex à sju
underrubriker. Kjellberg hade under en period i början
av 1870-talet i S:t Paul i Minnesota redigerat
först Minnesota Tidning och därefter Svenska
409
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
